11 får Folktingets förtjänstmedaljörer – ”Kent gjorde gott för svenskan i min generation”

Författaren och journalisten Juha Itkonen får en av årets förtjänstmedaljer som Svenska Finlands folkting delar ut till personer som har gjort betydande insatser för den svenskspråkiga befolkningen.
År 1997 fastnade den då 22-åriga författaren och journalisten Juha Itkonen för det svenska rockbandet Kents nysläppta album Isola. Det var en händelse som bidrog till att hans intresse för det svenska språket växte.
Många år senare kan man kalla Itkonen för en slags ambassadör för svenskan i Finland. På fredagen tilldelas han Svenska Finlands folktings förtjänstmedalj. Han är en av elva personer som i år förlänas med en förtjänstmedalj i anknytning till svenska dagen.
”Juha Itkonen har en positiv attityd till svenska språket och talar outtröttligt för det svenska i Finland”, lyder en del av prismotiveringen.
– Det gläder mig. Jag har försökt göra vad jag kan, säger Itkonen.
Musiken var en öppning
Itkonen säger att han alltid har haft en positiv attityd till svenskan och tyckt om språket.
– Jag växte upp i Tavastehus som är en ganska enspråkig stad. Det finns finlandssvenskar där, men jag kände dem inte.
Det betyder att skolsvenskan var den enda kontakten Itkonen hade med språket.
Musiken, tillsammans med litteraturen, kom däremot att ha stor betydelse för hans intresse för svenskan. Redan som tonåring – innan han fick upp ögonen för Kent – lyssnade han på Eva Dahlgren.
– Jag tyckte om henne och hur svenskan lät då hon sjöng.
Det var först senare som han förälskade sig i Isola-albumet. Det var han ändå inte ensam om. Kent fick en rätt stor lyssnarskara också i Finland.
– Jag tänker att Kent gjorde något gott för svenska språket i min generation, säger Itkonen.
Våga tala språket
Men det går inte att lära sig språk genom att enbart lyssna på musik, man måste också använda språket. Itkonen har försökt dra nytta av alla möjliga svenska sammanhang.
Itkonens fru studerade i Göteborg i slutet av nittiotalet och då var också han där ibland. Det var även där Itkonen började skriva sin första roman. Där försökte han också öva på att tala svenska.
– Det var faktiskt svårare att börja använda svenska i Finland. I Helsingfors är så många tvåspråkiga och kommunikation sker på det sätt som är enklast.
Men i dag är han i gång. Itkonen säger att hans böcker har hjälpt honom på vägen, speciellt den bok som han gav ut tillsammans med författaren Kjell Westö.
Det var 2019 som författarna gav ut en brevväxlingsbok, ”7+7 Brev i en orolig tid”.
– Det var ett riktigt bra språkbad för mig. Jag och Kjell framträdde på båda språken både i Sverige och i Finland. Ju mer man använder språket, desto lättare blir det.
Nu för tiden är tvåspråkiga författarkvällar ett återkommande fenomen i Itkonens liv. Till exempel var han i onsdags tillbaka i sin hemstad Tavastehus på ett tvåspråkigt biblioteksbesök med författaren Johanna Holmström.
En rikedom
Svenskan har öppnat upp Itkonens värld på många sätt. Nu för tiden känner han många finlandssvenskar och finlandssvenska författare. Han framhåller också att svenskan är en nyckel till nordisk litteratur.
– Det är en rikedom att vi i Finland inte bara har ett språk. Att litteraturen har två språk i det här landet är fantastiskt.
Det är länge sedan som albumet Isola släpptes, men ännu i dag har Kent en plats i Itkonens liv. Tillsammans med några kompisar har han ett Kent-coverband som heter Tönt. Bandet har framträtt flera gånger i Helsingfors sedan grundandet 2017.
– Vi spelar de klassiska låtarna från det sena nittiotalet från skivorna Isola och Hagnesta Hill.
Itkonen skulle aldrig ha kunnat föreställa sig att svenska dagen skulle bli något personligt för honom eller att han en dag skulle få Folktingets förtjänstmedalj.
– Om man har en positiv attityd kan det hända att man till och med får en medalj, säger han.
Sofie Fogde/SPT
De här får Folktingets förtjänstmedalj
Ann-Mari Audas-Willman, präst och kaplan i Närpes församling: Audas-Willman har under mer än fyra decenniers tid gjort stora insatser i det finländska samhällsbygget. Hon har bland annat varit medlem i stadsfullmäktige, kyrkofullmäktige och andra organ i Vasa, Pedersöre och Nykarleby. Hon har också varit aktiv inom Svenska folkpartiet, Svenska Finlands folkting och Finlands Röda Kors.
Kim Berg, riksdagsledamot (SDP): Berg var 2017 initiativtagare till det medborgarinitiativ som krävde omfattande jour för Vasa centralsjukhus på grund av oron för hur det skulle gå med de språkliga rättigheterna. Han var också med och ordnade demonstrationen för sjukhuset som samlade cirka 10 000 österbottningar på Vasa torg.
Karin Erlandsson, journalist och författare: Erlandsson debuterade 2014 med romanen Minkriket, som i medier kallades för ”ett utropstecken på Svenskfinlands bokhimmel”. Hennes författarskap bidrar till att upprätthålla en livskraftig finlandssvensk litteratur.
Gunilla Holm, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet: Holm var en drivande kraft bakom den svenskspråkiga utbildningen av småbarnspedagoger och klasslärare vid Helsingfors universitet. Den permanenta svenskspråkiga lärarutbildningen inom småbarnspedagogik inleddes 2011 och följdes av klasslärarutbildningen 2016. Detta har haft stor betydelse för att åtgärda bristen på svenskspråkiga småbarnspedagoger och klasslärare i södra Finland.
Juha Itkonen, författare och journalist: Itkonen har en positiv attityd till svenskan och talar outtröttligt för det svenska i Finland. Itkonen och Kjell Westö turnerade 2019 med ett gemensamt bokprojekt och uppträdde på svenska i både Finland och Sverige. Han kan mycket om både Svenskfinland och Sverige, och han framhåller ständigt vikten och betydelsen av det svenska i Finland, både i vardagen och inom kulturlivet.
Ann-Marie Malmsten, lagstiftningsråd: Malmsten har i 30 års tid varit en central aktör och auktoritet för det svenska lag- och förvaltningsspråket i Finland som expert på lagöversättning och som laggranskare vid Justitieministeriet. Som bland annat långvarig medlem och vice ordförande i statsrådets svenska språknämnd har hon gjort ett betydelsefullt arbete för att synliggöra och främja svenskt lag- och förvaltningsspråk i Finland.
Monica Martens-Seppelin, rektor och utvecklingschef: Martens-Seppelin är en central förgrundsgestalt för ordkonst på svenska i Finland. Sedan 2014 har hon varit rektor för Sydkustens ordkonstskola som har utvecklats under hennes ledning. Samtidigt har den grundläggande konstundervisningen i ordkonst stärkts. Martens-Seppelin har inspirerat ordkonstlärare, kollegor och pedagoger inom alla utbildningsstadier att på olika sätt stärka såväl det svenska språket som ordkonsten som konstform.
Ragny Mutka, pensionerad modersmålslärare, dialektentusiast: Mutka är en av eldsjälarna bakom insamlingen av dialektord och utgivningen av Dialektboken i Karlebynejden som utkom 2011. Hon har varit med och ordnat öppet hus i de olika byarna i trakten, och arbetat ihärdigt med att samla dialektorden till en bok. I höst utkommer Dialektboken 2.0. Hon har också varit den drivande kraften bakom Dialektens dag, ett återkommande inslag i Svenska veckan i Karleby.
Marcus Rantala, medlem av Helsingfors stadsfullmäktige och stadsstyrelse (SFP): Rantala arbetar aktivt för svenskspråkiga strukturer och service i Helsingfors. Rantala har arbetat som statssekreterare på Undervisnings- och kulturministeriet och på Försvarsministeriet. Han har också arbetat för svenskans ställning och den finlandssvenska kulturen under många års tid.
Fritjof Sahlström, dekan vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa: Sahlström arbetade tidigare som professor vid den pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, där han med stort engagemang verkade för planeringen och förverkligandet av den svenskspråkiga småbarnspedagogik- och klasslärarutbildningen. Han är också en omtyckt kolumnist i Hufvudstadsbladet och aktiv samhällsdebattör.
Tim Sparv, fotbollsspelare: Sparv är en internationellt känd fotbollsspelare med rötterna i Svenskfinland. Sedan år 2018 är han kapten för Finlands fotbollslandslag för herrar. I sin roll har han på ett ovanligt tydligt sätt betonat frågor som inte automatiskt förknippas med fotbollsspelare, med tydliga ställningstaganden från allt från mänskliga rättigheter till vikten av läsning. Sparv är en av Svenskfinlands mest lyskraftiga ambassadörer och ger en positiv synlighet för svenskan i Finland.
Källa: Svenska Finlands folkting
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.