Örö, Själö, Jurmo och Nagu är med i pilotprojekt om matsvinn och blågröna alger
Kor på Själö. Ön är med i ett nytt pilotprojekt om sambandet mellan matsvinn och blågröna alger. Allt fler vill besöka öar som Själö, Örö och Jurmo vilket är en utmaning för den känsliga miljön. Till exempel mer återvinning behövs. På Själö har man använt betande kor för att hålla strandängarna öppna och på det sättet gynna den biologiska mångfalden. ÅU-foto
Vilket är sambandet mellan övergödningen av Skärgårdshavet och matsvinnet? Hur kan den enskilda besökaren förebygga uppkomsten av algmattor och påverka vattnets kvalitet? De här frågorna ska få svar på ett handgripligt sätt genom ett pilotprojekt där Nagu, Örö, Själö och Jurmo deltar. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt.
Sextio procent av de drygt 130 besökare i Skärgårdshavsområdet som Braheacentret vid Åbo universitet, TY, har frågat i en kundundersökning upplever att algblomningen och övergödningen av vattnet har påverkat deras fritidsvistelse i Skärgårdshavet på ett negativt sätt.
– Över två tredjedelar av de som svarade förstår ändå inte sambandet mellan matsvinn och övergödning av vattendragen. Det är intressant att märka att en stor del av besökarna inte har reflekterat över hur deras egna beteende påverkar vattnet, säger Leena Erälinna, projektchef vid projektet SaaRa, om näringsämnenas kretslopp i samband med Skärgårdshavets turism.
Projektet ska uppmärksamma besökare i Skärgårdshavet på det egna konsumtionsbeteendet och på sopsortering. Speciellt matsvinnet står i fokus och utmaningarna som det förorsakar i skärgårdsmiljön, där sophanteringen är en utmaning och miljön speciellt känslig.
– Matsvinnet är en verklig utmaning på Själö och Örö. Skärgårdshavets unika natur lockar allt fler besökare till skärgården och därför är det viktigt att tillsammans med besökarna fundera ut metoder för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd, säger Heli Annala, som ansvarar för Örö och Själö vid turismföretaget Triton Marin.
”Matsvinnet är en verklig utmaning på Själö och Örö.”
Matsvinnet är inte bara en utmaning på öarna utan i hela landet. Årligen slänger finländarna ungefär 400 miljoner kilogram ätbar mat i soporna till ett värde av ungefär 450 miljoner euro. Varje finländare slänger i medeltal bort 24 kilogram ätbar mat i året.
Projektet SaaRas mål är att minska matsvinnet med en tredjedel i öarna i Skärgårdshavet som deltar i det aktuella pilotprojektet. Ett sätt är att utveckla komposteringen på öarna och att använda kompostjorden.
Anna von Zweygbergk, projektledare från föreningen Håll Skärgården Ren, säger att sorteringen av bioavfall på öarna fortfarande delvis är bristfällig och att näringsämnena inte återanvänds tillräckligt.
– Inom projektet söker vi lösningar för att undvika slöseri med resurser.
Projektet finansieras av Miljöministeriet och det genomförs i samarbete med föreningen Håll Skärgården Ren och koordineras av Brahea-centret vid Åbo universitet, TY. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt kring cirkulär ekonomi och rena lösningar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.