Dalsbruks valsverk kan igen bli hem för kryptovaluta
Ett år har gått sedan Dalsbruks fabrik Ab, DB marina och Kimitoöns kommun köpte konkursdrabbade stålbolaget FN-steels fabriksområde i Dalsbruk.
DB Marin som har hallarna närmast byn, sysslar med båtar och service riktad till båtägare.
De har kommit igång med att renovera sina utrymmen och ser med tillförsikt på framtiden.
– Det har varit ett bra år för både D-Marin och DB-marin, konstaterar ekonomichef Seidi Lindroos.
Kenneth Nordell, platschef och delägare i Dalsbruks Fabrik, säger att de gamla fabrikshallarna har stor potential. Företag som sysslar med kryptovaluta är en potentiell kundgrupp med tanke på hallarnas framtida användning. Foto: Monica Forssell
För grannbolaget, Dalsbruks Fabrik, som har hand om det före detta valsverket går det långsammare.
Under året som gått har tre auktioner för att sälja bort lösöre från fabriken ordnats men det allra största objektet, nämligen själva valsningslinjen, står fortfarande kvar i fabriken.
– Vi för hela tiden förhandlingar men ännu finns det inget konkret att berätta, säger Kenneth Nordell, Dalsbruks Fabriks platschef i Dalsbruk.
Nordell jobbade i tiderna för FN-steel och senare också för FN-steels konkursbo. Nu är han delägare i Dalsbruks Fabrik.
Valsningslinje som väntar på köpare. Foto: Monica Forssell
Nordell har guidat runt många spekulanter i den gamla fabriken och följde på nära håll med då företaget BitFury med dåvarande Kimitobon Niko Punin i spetsen byggde upp en datacentral i det gamla valsverket.
Tretusen datorer installerades då i hallen för brytning av kryptovalutan bitcoin.
– Datorerna stod på hyllor bland annat här, säger Nordell och visar på ett smutsigt golvutrymme bredvid valsningslinjen, och dörrarna stod på vidgavel för att maskinerna inte skulle överhettas.
Här stod datorer på rad och genererade bitcoin. Foto: Monica Forssell
Ungefär från maj 2014 till december samma år bröts det bitcoin i Dalsbruk men i takt med att värdet på valutan sjönk, sjönk också BitFurys intresse för Dalsbruks fabrikshall och lika snabbt som datorerna dök upp försvann de.
Men var produktionen av kryptovaluta en parentes i Dalsbruks historia – eller bara början? Det återstår att se. Mycket beror på i vilken takt man lyckas sälja valsningslinjen och om hela linjen säljs på en gång eller i delar.
När Nordell visar runt i fabrikshallen finns det delar, maskiner, lådor och olika sorters prylar lite varstans.
För ett otränat öga kan det se föga inbjudande ut men för någon som behöver ett kallt utrymme med tillräcklig eltillförsel är det perfekt.
Till fabriken i Dalsbruk går det en 110 kilovolts kraftledning och fabriken har en elkapacitet på cirka 20 000 kilowatt. De tretusen servrar som bröt bitcoin använde ungefär hälften av hela den kapaciteten.
– Det har nog funnits intressenter, säger Nordell. De som sysslar med kryptovalutor är definitivt en potentiell kundgrupp med tanke på fabrikshallarna i Dalsbruk.
Kryptovaluta är digital valuta som skapas och tillhandahålls elektroniskt. Bitcoin är ett exempel på kryptovaluta. Bitcoins trycks inte som dollar eller euron utan produceras av människor och företag som kör datorer med mjukvara som löser matematiska problem. Källa: Nordnet
Vid Business Finland, som är Arbets- och näringsministeriets organisation för utveckling av näringslivet i Finland, håller Toni Mattila som är expert på datacentraler med.
För dem som jobbar med kryptovaluta är det viktigaste tillräcklig och förmånlig eltillförsel, resten har inte så stor betydelse.
Enligt Mattila toppar det gamla valsverket i Dalsbruk och UPM Kymmenes gamla pappersbruk i Kajana listan på finländska fastigheter som skulle lämpa sig ypperligt som datacentraler för kryptovaluta.
Business Finland upprätthåller en webbportal för tomter och fastigheter som lämpar sig som datacentraler och också Dalsbruks fabrik marknadsförs nu via den här webbportalen.
Mattilas personliga åsikt är visserligen att kryptovaluta inte är något som gagnar nationalekonomin, men för enskilda hyresvärdar och elbolag kan företag som sysslar med kryptovaluta vara nog så värdefulla.
Fabriken – vad hände sedan?
- FN-steel gick i konkurs 2012, nästan 400 personer miste sina jobb vid fabrikerna i Dalsbruk och Hangö
- Mellan åren 2012-2017 förde konkursförvaltningen förhandlingar med flera olika köpare i Dalsbruk
- BitFury var ett av de företag som hade långtgående planer på att köpa fabrikskomplexet
- Under tiden som förhandlingar fördes, hyrde BitFury utrymme för en datacentral i hallarna
- BitFury leds av ukrainsk-lettiska Valery Vavilov. Företaget har datacentraler på bland annat Island och i Georgien.
- I april 2017 köpte Kimitoöns kommun och nygrundade bolagen Dalsbruks Fabrik samt DB-Marina konkursboet
- Dalsbruks Fabrik har cirka tio, delvis lokala, delägare, vd för bolaget är Kimitoöbon Göran Eriksson
Läs också: Jennas bitcoinstipendium: 25 euro blev 1700 euro på två år
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.