Åboforskning: Allt fler unga diagnosticeras för depression – tröskeln att söka hjälp har sjunkit
Antalet unga som får en depressionsdiagnos ökar inom den specialiserade sjukvården. Det här framgår av en riksomfattande undersökning som gjorts av det barnpsykiatriska forskningscentret vid Åbo universitet.
Ökningen utgör en utmaning för vården, säger forskarna, som har undersökt två grupper: personer som är födda 1987-1993 eller 1994-2000. I studien kollade man hur många hade fått en diagnos som unga.
I den yngre gruppen var antalet depressionsdiagnoser 65 procent vanligare då det gäller flickorna. Skillnaden var 53 procent för pojkarnas del.
Ökningen betyder inte automatiskt att depression blivit vanligare, betonar forskaren Svetlana Filatova.
– En mer sannolik förklaring är att unga numera är modigare och vågar ta kontakt. Allt fler får hjälp i ett tidigare skede, vilket är positivt, säger Filatova, som arbetar vid det barnpsykiatriska forskningscentret.
Större förståelse för drabbade
Efterfrågan på mentalvårdstjänster har vuxit kontinuerligt de senaste tjugo åren. Utvecklingen är den samma i andra länder.
– Resultaten tyder på att människor har en bättre beredskap att identifiera ett hjälpbehov, både då det gäller dem själva och deras närstående. Attityderna har också förändrats i en positiv riktning, säger Filatova.
Då allt fler unga söker hjälp innebär det också ett tryck på den specialiserade sjukvården, säger docent David Gyllenberg vid det barnpsykiatriska forskningscentret.
– En studie av förändringen avslöjar också sårbara punkter. Det ökade antalet patienter skulle förutsätta mer utveckling av sådana tjänster som motsvarar behovet.
Forskningen har publicerats i tidskriften Nordic Journal of Psychiatry. Den kan också läsas på nätet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.