Statsvetare: Misstroendeomröstningar är ineffektiva men en del av det politiska spelet
Riksdagen ska i dag rösta om förtroendet för familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP). Omröstningen äger rum i början av plenum cirka klockan 14.
Samlingspartiets Mia Laiho föreslog misstroendeomröstningen i fredags. Förslaget understöddes av partiets gruppordförande Kai Mykkänen.
Enligt Samlingspartiet har regeringens kommunikation kring coronakrisen varit förvirrande och skapat osäkerhet. Enligt partiet har detta förkroppsligats i Kiuru, som gång på gång överraskat med oväntade uttalanden.
Laiho lyfter bland annat fram Kiurus uttalanden om tvångskarantän för alla som kommer till Finland. Detta visade sig vara mot lagen.
Dessutom anser Samlingspartiet att det finns skäl att misstänka att Kiuru och hennes ministerium, Social- och hälsovårdsministeriet, har vilselett folket i fråga om munskydd.
Enligt Samlingspartiet verkar det som om Kiuru och ministeriet i våras beställt en utredning som skulle visa att munskydd inte hindrar spridningen av coronaviruset och att man därmed kunde låta bli att rekommenderade dem, då den egentliga orsaken var att det inte fanns tillräckligt av dem.
— Regeringens och de ledande tjänstemännens kommunikation kring problemen med att använda munskydd kan ha sänkt finländarnas förtroende för nyttan med att använda munskydd. Om fakta hade konstaterats redan i våras hade vi undvikit att en del av folket fortfarande tror att munskydd kan vara skadliga, sade Laiho i fredags.
Ett ineffektivt verktyg
Misstroendeomröstningar är ett politiskt verktyg som kan utnyttjas av oppositionen. Om regeringen – eller i det här fallet en enskild minister – inte får riksdagens förtroende bör den – eller hen – avgå.
Ingen regering eller minister har avgått till följd av en misstroendeomröstning sedan 1957. Då föll statsminister V.J. Sukselainens (C) regering på frågor som berörde landets ekonomi och bildandet av regering.
Professorn i statskunskap vid Åbo Akademi Kim Strandberg anser att misstroendeomröstningar inte är speciellt effektiva. I och med att Finland på 2000-talet styrts av majoritetsregeringar kan regeringspartierna enkelt torpedera alla omröstningar.
— Men de är ju en del av spelet. Det blir aldrig misstroende, men de kan användas för att signalera ett allvarligt missnöje och att visa att man är aktiv som oppositionsparti. Som oppositionsparti har man inte så många verktyg att jobba med, säger han.
Strandberg har inte på rak arm några förslag på hur oppositionens politiska verktygsback kunde uppdateras. Det är heller inte sagt att det är nödvändigt.
— Det som kanske kunde vara till nytta skulle vara att diskussionsklimatet i plenum blev mera konstruktivt. Debatten blir allt mera polariserad hela tiden. Det har att göra med att vi har fått ett starkt populistiskt parti.
Har Marins stöd
Eftermiddagens omröstning torde inte innebära några stora bekymmer för Kiuru. Centern, som profilerat sig som det mest skeptiska regeringspartiet, har meddelat att man stöder regeringen och dess ministrar.
Kiuru har även statsminister Sanna Marins (SDP) stöd. Marin meddelade redan i förra veckan att hon står bakom sin minister.
Flera medier har rapporterat att Kiuru var avgörande i att skaffa de röster som krävdes när SDP:s partifullmäktige valde Marin framom Antti Lindtman till Antti Rinnes efterträdare som statsminister i december i fjol.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.