Regeringen satsar brett med lånade pengar – detta beslöt man om under halvtidsöversynen
Regeringen fattade en rad beslut under sin kombinerade halvtidsöversyn och rambudgetförhandling som avslutades på torsdagen. En del av besluten är konkreta, andra kommer att preciseras senare.
Sysselsättningen
Regeringen uppskattar att de sysselsättningsfrämjande åtgärderna man fattat beslut om kommer att ge 40 000–44 500 nya sysselsatta. Regeringen har tidigare fattat beslut som ska ge 31 000–33 000 nya sysselsatta.
Målet är att höja sysselsättningsgraden till 75 procent fram till mitten av 2020-talet. För närvarande är den 70 procent.
De nya sysselsättningsfrämjande åtgärderna ska hjälpa delvis arbetsföra personer att hitta jobb, minska antalet sjukpensioneringar, öka den arbetskraftsrelaterade invandringen till minst 10 000 personer per år och satsa på livslångt lärande.
Det är fråga om ett stort antal åtgärder, varav en del tills vidare är oklara.
Budgetramen
Regeringen beslöt att höja budgetramen med 900 miljoner 2022 och 500 miljoner 2023.
Det innebär att regeringen kom överens om att höja sina utgifter från vad man kommit överens om tidigare.
I Finland har man i allmänhet undvikit att höja budgetramen efter regeringsförhandlingarna. Bland annat utländska kreditinstitut är intresserade av huruvida regeringen håller sig inom ramarna eller inte.
Nedskärningar
Regeringen beslöt att genomföra nedskärningar på totalt 370 miljoner från och med 2023.
De största nedskärningarna riktas mot Kommunikationsministeriets ansvarsområde (110 miljoner). Därefter följer Utrikesministeriet, Försvarsministeriet, Undervisnings- och kulturministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet (35 miljoner var).
Då det gäller Undervisnings- och kulturministeriet ska nedskärningarna inte drabba utbildningen eller studiestöden.
Detaljerna kring nedskärningarna avtalas senare.
Skattehöjningar
Regeringen beslöt om nya skattehöjningar på 100–150 miljoner.
Det är tills vidare oklart hur dessa skattehöjningar riktas. Samfundsskatten, det vill säga företagens beskattning, ska ändå inte höjas. Dessutom höjs till exempel tobaksskatten med 100 miljoner.
Dubbla avskrivningar
Regeringen beslöt att förlänga systemet med dubbla avskrivningar för företag. Beslutet ska främja företagens investeringar.
I praktiken innebär det att ett företag som köper ny utrustning för till exempel 10 000 euro får dra av 50 procent av priset i beskattningen, i stället för 25 procent vilket är det vanliga. Det är alltså fråga om en slags skatteförmån.
Hushållsavdraget
Regeringen beslöt att höja maxbeloppet för hushållsavdraget från 2 250 till 3 500 euro och ersättningen från 40 till 60 procent åren 2022–2027 för att stödja hushållens övergång till fossilfri uppvärmning. Det vill säga, att byta ut gamla oljepannor mot klimatvänligare teknologi.
Paraffinsk diesel
Regeringen beslöt att avskaffa skattestödet för paraffinsk diesel, vilket beräknas öka skatteintäkterna med 87 miljoner.
Paraffinsk diesel är renare än vanlig diesel men kostar mera att tillverka. Miljöfördelarna med paraffinsk diesel har ändå minskat med åren, eftersom nya dieselfordon har bättre teknologi för rengöring av avgaser.
Forskning och utveckling
Regeringen beslöt att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent av bnp fram till år 2030. År 2019 utgjorde de 2,8 procent. Detta beräknas kosta kring 600 miljoner, varav staten ska stå för en tredjedel.
Framtidsinvesteringar
Regeringen beslöt att reservera 300 miljoner för framtidsinvesteringar av engångsnatur för 2022.
Därmed har regeringen riktat totalt 2 miljarder till framtidsinvesteringar åren 2020–2022. Det är fråga om olika kortvariga projekt inom flera olika sektorer och berör allt från bostadspolitik till miljöskydd.
Veikkaus
Regeringen beslöt att kompensera bortfallet av Veikkaus intäkter. Åren 2022–2023 uppgår kompensationen till 635 miljoner.
Elektrifieringsstöd
Regeringen beslöt att reservera 567 miljoner för elektrifieringsstöd för energiintensiva företag åren 2022–2026. Stödnivån är 25 procent och taket 150 miljoner.
Syftet med stödet är att sporra företag till klimatneutral produktion. Exempel på energiintensiva företag är till exempel industriföretag.
Torven
Regeringen beslöt att stödja torvföretagare som avstår från torvutvinning med 70 miljoner åren 2021–2022.
Kommunerna
Regeringen beslöt att höja kommunernas statsandelar med 246 miljoner år 2022 och 50 miljoner 2023.
Statsskulden
Regeringens beslut gör att statsskulden ökar. År 2021 beräknas budgetunderskottet uppgå till 12 miljarder och år 2022 till 7,6 miljarder.
Åren 2023–2026 uppskattas underskottet ligga mellan 6,7 och 8,9 miljarder. Underskottet finansieras med ökad offentlig skuldsättning.
År 2025 beräknas statsskulden uppgå till 167 miljarder. För närvarande är den 128 miljarder.
Henri Forss/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.