Så blir vädret – stormexpert: Det finns en vanlig missuppfattning om stormar
Efter ett par varma dagar drar ett lågtryck igen in över landet.
På onsdag strömmar kallare luft ner från norr.
Det blir kring 15 grader varmt längs kusten, men svalare ju närmare veckoslutet man kommer.
Natten till fredag rör sig ett koncentrerat lågtryck över landet från Bottenviken mot Ladoga. Det kan föra med sig regn och hårda vindpustar.
Det är ändå osäkert om den storm som tidigare utlovats för slutet av veckan blir verklighet.
— Vindarna ökar i styrka men enligt den nyaste prognosen ser det inte ut att bli någon storm, säger Heikki Sinisalo, jourhavande meteorolog vid Meteorologiska institutet.
Sinisalo förhåller sig ändå med försiktighet till prognoserna, de är ännu mycket osäkra vad gäller slutet av veckan.
Enligt prognosen kan det ändå blåsa hårt – tidvis över 10 meter i sekunden under flera dagar.
Meteorologiska institutet utfärdar en stormvarning när det blåser hårdare än 15 meter i sekunden. Gränsen för storm går vid 21 meter i sekunden.
— Det krävs ett kraftigt lågtryck för att få till en storm, säger Heikki Sinisalo.
Nästa vecka blir det igen en aning varmare och torrare, visar Sinisalos prognos. Det blir ändå ingen sommarvärme.
Olika breddgrader – olika stormar
Extrema väderförhållanden blir allt vanligare på grund av klimatförändringen. Det gäller speciellt värmeböljor och regn, vilket hela Finland fick bevittna under sommaren.
Men stormar då – vilken roll spelar klimatuppvärmningen i deras uppkomst?
Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet, har doktorerat om stormar. När man talar om stormar måste man skilja på två olika typer, säger han.
De tropiska stormar som finns bland annat i USA, Mexiko och Karibien är nämligen helt olika till sin natur än de stormar som finns på de mellersta breddgraderna, till exempel i Finland.
Folk blandar ofta ihop dessa, säger forskaren.
— De föds genom helt olika mekanismer. Andelen kraftiga orkaner bland de tropiska stormarna blir större på grund av klimatförändringen, men detsamma gäller inte de stormar som finns på våra breddgrader, säger Mika Rantanen.
De tropiska stormarna får sin kraft ur havsvattnets ytskikt som hettats upp och blivit extremt varmt, 26 till 27 grader.
På Finlands breddgrader blir däremot en storm till när varm och kall luft möts i atmosfären.
Rester av tropiska stormar kan ändå nå Finland.
Om till exempel Ida från amerikanska Louisiana når Finland tar det ett par dagar till en vecka. Då tappar den ändå styrka under sin resa över Atlanten.
— När en tropisk storm eller rester av den irrar sig till våra breddgrader ändrar den form och blir mildare.
Stormarna blir inte vanligare – tvärtom
Höststormar hör alltså inte till de väderfenomen som på grund av klimatuppvärmningen blir vanligare i Finland. Det kan snarare bli tvärtom, säger Mika Rantanen.
— I och med klimatförändringen blir det varmare i de arktiska områdena och temperaturskillnaderna planas ut. Vi talar ändå inte om någon nämnvärd förändring i stormarnas kraft eller styrka.
Meteorologiska institutet har under många år samlat data om stormarnas styrka och frekvens i Finland. Statistiken visar en sjunkande trend. Det hör ändå till stormarnas natur att deras förekomst varierar från ett år och årtionde till ett annat.
— I fjol var ett stormigt år, men i år har vi inte haft speciellt många stormar när man jämför med genomsnittet.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.