Pargasbördiga Martina Lerche disputerar om bröstcancerforskning på cellnivå – nästa anhalt är jobb i Washington D.C.
Martina Lerche, tidigare Pargasbo, disputerar inom medicinsk biokemi och genetik vid Åbo universitet, TY, på fredag.
De nya forskarrönen kan utgöra en del i kampen mot bröstcancer, eller rättare sagt hjälpa till med att utveckla nya mediciner mot sjukdomen i framtiden.
Forskningen går ner på cellnivå och handlar om hur celler känner av och reagerar på styvhet i vävnaden som omger cellerna.
Styvheten visar sig ofta i bröstcancer, då man upptäcker en hård knut i bröstet.
– Bröstvävnad är mjuk, medan exempelvis muskler och skelett är hårdare. Eftersom cancerceller påverkar sin miljö okontrollerat kan de omforma vävnaden omkring dem så att den blir styvare än den borde, detta kan kännas som en knut i bröstvävnaden. Den styvare vävnaden kan i sin tur påverka cellerna så att de börjar dela sig eller röra på sej mer aktivt.
Cellernas rörelser är nyckeln
Celler behöver proteiner som kallas integriner, förklarar Lerche.
Integrinernas uppgift är att förbinda celler med andra celler eller med det extracellulära matrixet, det vill säga en nätverksliknande substans som finns omkring dem.
Integriner läser av hur mjuk eller hård vävnaden kring cellen är och styr sedan utifrån det sitt beteende – exempelvis vilka proteiner den producerar och hur mycket den delar sig eller rör sig.
– Cellerna delar sig ofta vid cancersjukdomar och kan även påverka genuttrycket. Att cellens yttre miljö omformas är viktigt till exempel vid sårläkning och utvecklingsprocesser. Det sker även vid cancer, men då på ett okontrollerat sätt, säger Lerche.
Syftet med hennes forskning är att förstå hur integrinernas aktivitet påverkas och regleras av den yttre miljön, och tvärtom.
– Det har forskats mycket om integriner i så kallad mekanoavläsning, men hur integrinaktiviteten styr och styrs av omgivningen via proteiner som inaktiverar integrin vet man inte mycket om. Inte heller vet man hur nyproducerade integriner påverkar processerna. Vår forskningsgrupp har tidigare forskat om ett protein som heter SHARPIN och märkt att det inaktiverar integriner.
Lerches forskning visar att om cellerna saknar SHARPIN-proteinet så reglerar det ner specifika proteiner som binder kollagen. Det innebär att cellerna är mekaniskt svagare och inte kan påverka miljön runtomkring lika mycket, vilket leder till att vävnaden blir mjukare.
– Vid cancer omformas miljön ofta så att den blir styvare än vanligt vilket i sig kan göra cancerceller mer aktiva. Därför är det viktigt med grundforskning för att förstå hur celler utövar krafter för att omforma miljön som också sker i cancerprocesser. Vid vissa bröstcancerformer produceras integriner mera än normalt och det gör cellerna starkare, och att de kan göra sin yttre miljö mer kompakt. Därför känns vävnaden styv, som knutar i bröstet.
Vissa antikroppar används redan för att blockera integrin i cancerbehandlingar.
– I och med att integriner behövs också till andra funktioner så kan det vara svårt att gå rakt på det. Därför är det bra att förstå hur cellernas integrinaktivitet påverkas av olika faktorer.
Jämför forskningen med motorsport
Till Lerches avhandling hör också hur nyproducerade integriner transporteras i celler.
– Det här har inte kunnat göras tidigare, men vi samarbetade med en grupp i Frankrike som tagit fram en ny metod som vi nu kunnat använda för att studera hur nyproducerade integriner transporteras och påverkas av cellens yttre omgivning. Vi märkte att de transporteras till cellernas fokala adhesioner, det vill säga till de strukturer som fungerar som cellernas händer och fötter och hjälper dem att fästa sig, röra sig framåt och omforma omgivningen.
Det verkar som att cellens yttre kan kommunicera till cellen eller att cellen själv kan läsa av var och när det behövs mera integriner för att cellen ska förstå vart den ska skicka proteiner, beroende på omgivning.
– Det kan jämföras med motorsport, man kollar vilket däck man ska ha beroende vilket underlag man ska köra på, säger Lerche.
Forskning om små celler är en viktig del i den stora helheten
Grundforskningen är en del i helheten och hoppeligen kan den hjälpa till med cancerbehandling i framtiden, säger Lerche.
Efter disputationen tar hon sikte på jobbet som postdoktor-forskare vid National Institute of Health i Washington D.C., ett av de största forskningscentren i USA.
– Forskningsfinansieringen är högre än i Finland så det borde finnas många möjligheter att lära sig mera om ämnet, säger hon.
Att det fanns risk för att forskningsanslagen till Finlands Akademi skulle minska med 40 miljoner euro 2022 har gjort många forskare arga.
Nu ser det ut som att förslaget ändå inte går igenom i regeringens budgetförhandlingar.
– Jag åker utomlands för att arbeta och lära mig mer om ämnet och hoppeligen knyta nyttiga forskningskontakter för framtiden, men jag har gjort grundutbildningen och forskat här i Finland. Idén är att hämta information och kunskap tillbaka till Finland, så jag hoppas att möjligheterna att fortsätta här hemma finns sedan. Jag tycker att det är intressant att man ville skära ner på hälsoforskning då det pågår en pandemi, säger Lerche.
Med i internationell känt toppteam
Lerche tog sin studentexamen vid Katedralskolan och inledde sina universitetsstudier i biovetenskap med en magister från Åbo Akademi.
Nu är hon en del av Johanna Ivaskas forskarteam som verkar vid Åbo universitet och Åbo bioteknikcentrum.
Ivaska beviljades en femårig professur tidigare i år, med understöd av två stiftelser, och är internationellt meriterad.
Teamet forskar kring bröstcancer och nya metoder som kan tillämpas inom läkemedelsutvecklingen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.