Åland vill vara med då Finland förhandlar om ett eventuellt Natomedlemskap – ”Vi ställer inga krav”
Lantrådet Veronica Thörnroos (C) och vice lantrådet Harry Jansson (C) presenterade på tisdagen landskapsregeringens utlåtande till utrikesutskottet, som behandlar den säkerhetspolitiska redogörelsen.
Landskapsregeringen inleder med att konstatera att man har fullt förtroende för statsledningen att fatta beslut som är nödvändiga för landets säkerhet. Landskapsregeringen delar Finlands uppfattning om att Ålands status ska bevaras oförändrad och att ett finländskt Natomedlemskap går att förena med Ålands status som demilitariserat och neutraliserat.
– Jag vill också poängtera att landskapsregeringen inte tar ställning till om Finland borde gå med i Nato eller inte. Det är för att vi inte har rätt att tycka till i den frågan. Det beslutet fattas av Finlands riksdag och för Ålands del är det Mats Löfström, säger lantrådet.
Emma Harald/Nya ÅlandMen, det måste klargöras att avtalen om demilitarisering och neutralisering kvarstår oförändrade vid ett Natomedlemskap. Under anslutningsprocessen måste det säkerställas att de internationella avtal som reglerar Ålands särställning inte heller i framtiden kan ifrågasättas med hänvisning till Natoavtalet, anser landskapsregeringen i sitt utlåtande.
Landskapet väntar på svar av Utrikesministeriet
Därför vill landskapsregeringen delta i förhandlingarna om ett Natomedlemskap, till den del Ålands status behandlas. Man stöder sig på att det i självstyrelselagen står att Åland ska få delta i förhandlingar om internationella avtal om det finns ”särskilda skäl”.
– Vi har varit i kontakt med Utrikesministeriet och begärt att vi ska få med en man eller kvinna i tjänstemannadelegationen som ska förhandla. Där väntar vi ännu på svar, säger Veronica Thörnroos.
På en fråga från tidningen Åland om begäran är ett önskemål eller ett krav svarar lantrådet att Åland inte har möjlighet att kräva det, men att man har goda förhoppningar att bli hörda eftersom de finländska myndigheterna varit tillmötesgående.
– Det vore inte förenligt med den ton vi har i dialogen att ställa krav, men vi har varit tydliga med vårt önskemål, säger Veronica Thörnroos.
Harry Jansson utvecklar resonemanget om särskilda skäl med att betona att demilitariseringen, neutraliseringen, självstyrelselagen och Ålandsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland är en treenighet:
– Och där får ingen del rubbas, för då rubbas helheten. Det är så här Ålandslösningen ska se ut och vid ett eventuellt Natomedlemskap så ska Åland tas med, med en orubbad status, säger Harry Jansson.
Behövs det ett Ålandsprotokoll som en del av Finlands Natomedlemskap?
– Natoanslutningen kopplas ofta med EU-inträdet och man tror att det är på samma vis, men så är det inte. När vi gick med i EU så gav vi ifrån oss makten på vissa områden, nu kvarstår suveräniteten för landet, säger Veronica Thörnroos.
Rättschefen Michaela Slotte säger att frågan är för tidigt väckt.
– Vi har ännu inget klart svar på hur man exakt kan göra det här. Men diskussionerna pågår, säger hon.
– Det är därför vi vill vara med i förhandlingarna, säger Harry Jansson och fortsätter:
– Oavsett vilken metod man väljer – om det blir ett särskilt protokoll eller en särskild hantering rent allmänt, traktaträtten ger olika alternativ – så vill vi ha en direkt insyn om att det vägval man gör ska ge oss trygghet. Vi vet alla att Natoavtalet innehåller artikel 8 som säger att ett medlemsland ska vara fri från sådant som på något sätt inskränker landets möjligheter att agera inom Natoalliansen. Därför är det så viktigt att vi är med i förhandlingarna, säger Harry Jansson.
Veronica Thörnroos förtydligar att man från åländsk sida varit tydlig med att man vill ha en skriftlig dokumentation om Åland status, men att exakt var dokumentationen görs i processen är oklart i det här läget.
Tystnaden får sin förklaring
Hittills är landskapsregeringen ytterst nöjd med hur Finland hanterat Åland i den här frågan.
– Jag vill poängtera att Utrikesministeriet och Försvarsministeriet har visat största respekt och en positiv inställning till Ålands särställning och de utmaningar som finns kopplade till demilitariseringen och neutraliseringen, säger Veronica Thörnroos.
På tisdagens presskonferens passade hon också på att reda ut vad som gäller kring beslut om militära insatser på Åland.
– Det har florerat en missuppfattning om att det är ålänningarna själva som kan bestämma när, var och hur vi eventuellt behöver hjälp. Det är helt felaktigt. Beslutet om militär närvaro fattas av statsledningen. Vi har inga synpunkter på det, säger hon.
Hon betonade också att det är försvarsmakten som har underrättelser om det säkerhetspolitiska läget och har beredskap och planer att försvara Åland.
Hon tog också upp varför landskapsregeringens – fram tills nu – varit så tysta i diskussionen. Orsaken är att det inte är Ålands behörighet, utan Finlands.
– Vi brukar inte från åländsk sida inom andra politikområden som faller inom Finlands behörighet uttala oss heller, vare sig det gäller utrikespolitik, luftfarten eller statsbeskattningen.
Ålänningarna känner sig trygga
Harry Jansson jämför dagens situation med läget för 30 år sedan när Åland förberedde sig för ett EU-medlemskap. Hans slutsats är att det då fanns mer tid, men att han ändå känner sig trygg i hur Åland kommer hanteras.
– Det som gör oss extra trygga i den här situationen är att Ålandskonventionens fäder såg till att Ålandskonventionen innehåller en särskild artikel, nummer åtta, som slår fast att Ålands status ska bestå oavsett vad som händer i Östersjöområdet. Det var en mycket framsynt hållning, säger han.
Svenska Yles reporter frågar hur trygga man känner sig på Åland, utan trupper på plats, inför den period av osäkerhet som kommer före Finland, eventuellt, når fullt medlemskap i Nato.
– Jag skulle säga att vi känner oss lika trygga eller otrygga som resten av landet. När man går in i ett försvårat läge, som vi nu gör, så är det viktigt att man gör en analys för sig själv om man har förtroende för den som leder. Det är det viktigaste, oberoende kris, att man har förtroende för ledningen. Min uppfattning är att det finns ett starkt förtroende för statsledningen på Åland. Jag tycker också att man, under perioden efter att Ryssland startade kriget, visat att man i statsledningen har handlingsberedskap och en plan framåt. Och där man givit tid och möjlighet för Åland att vara ett subjekt i processen, på ett sätt som jag måste säga att vi inte är vana vid, säger Veronica Thörnroos.
Ålands utlåtande skickades alltså in i går morse. Ursprungligen var det meningen att Åland skulle höras, men på grund av den tajta tidtabellen var det inte möjligt. Lantrådet betonade att utlåtandet är framtaget i nära samarbete med lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd och att det är parlamentariskt brett förankrat.
Emma Harald
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.