Hennes jobb är att lyfta fram svenskan i alla vårdsammanhang – men än så länge är Karin Simola en direktör utan team
– Det gäller att hela tiden snegla också på det som skymtar förbi i ögonvrån och fundera på om det berör det jag jobbar med, att vara nyfiken och vaken, för det går snabbt undan när Egentliga Finlands nya välfärdsområde byggs upp.
”Intressant” är kanske ett slitet ord, säger Karin Simola, men konstaterar att det är intressant – och utmanande – att kunna påverka den nya jätteorganisation som håller på att skapas.
Flera uppdrag parallellt
En dag i veckan är hon fortfarande omsorgschef på Kimitoön, de övriga fyra dagarna är hon integrationsdirektör vid nya välfärdsområdet.
Från årsskiftet blir hon direktör för tvåspråkig service vid Egentliga Finlands välfärdsområde.
– Arbetsuppgifterna går in i varann, konstaterar hon.
Och även om en del går att sköta via möten på Teams krävs det närvaro för att kunna bygga upp regionens största arbetsgivare, där personalen ska trivas att jobba.
– Också spontana möten och att bara råkas i korridorerna är oerhört värdefullt när det vi håller på med inte är vardag, utan nytt för alla.
Carina HolmFrån Nokia till vårdadministration
Karin Simola är ekonomie magistern, som efter att bland annat ha jobbat på elektronikföretag som Nokia i Salo, sökte sig tillbaka till hemtrakterna.
Först som ekonomichef vid Kimitoöns hälsocentral, som då var en samkommun, senare som förvaltningschef för omsorgsavdelningen vid Kimitoöns kommun och sedan ett drygt år tillbaka har hon varit Kimitoöns omsorgschef.
Bemötandet är viktigt
I sitt nya jobb för välfärdsområdet ska hon lyfta fram svenskan. I alla sammanhang.
– Jag vill att svenskan ses som en del av helheten. Tvåspråkighet ska vara en möjlighet. Allt som görs på två språk ska vara till för alla och inte bort från någon.
Hon vill ha en tillåtande arbetsmiljö, där tröskeln att använda svenska inte är så hög. Bemötandet är viktigt.
– En svenskspråkig patient eller klient ska känna sig sedd. För det behövs en bred förståelse för varför svenskan är viktig.
En nyckel till andra språk
Simola ser också intresse för och kunskaper i svenska som en nyckel till andra språk.
– Vi behöver vänja oss vid att bemöta såväl patienter som personal också från andra språkgrupper. Att någon visar intresse för svenskan sänker tröskeln för andra språk. Här är möjligheten till språkpraktik i svensk- eller tvåspråkiga miljöer väldigt viktig för studerande.
Hur högt upp i den nya jätteorganisationen hörs då Simolas påminnelser om att svenskan ska finnas med?
Hennes närmaste chef är Antti Parpo, direktör för organiseringens tjänster. Hans chef är välfärdsområdesdirektör Tarmo Martikainen.
– Jag kan vända mig direkt till välfärdsområdets högsta chef om det behövs. Väldigt viktigt är också att service på svenska finns med som ett eget blad i välfärdsområdets strategi.
Hon säger att det är en tydlig viljeyttring som ger tyngd och en språngbräda för det fortsatta arbetet. Strategin är ett viktigt styrdokument.
Carina HolmOklart hur många hon får i sitt team
För tillfället är Karin Simola en direktör utan något team. Hur många hon ska bli chef över är ännu oklart.
Men hon behöver inte bara ett eget team som ska jobba med de tvåspråkiga tjänsterna.
Det behövs också personer som förstår vikten av svenska i de sex andra resultatgrupperna som hör till organiseringens tjänster, det vill säga de som ska jobba med till exempel forskning och utveckling, upphandla avtal, information, hälsofrämjande med mera.
Förståelse behövs på många håll
Utöver dem behövs det både förståelse och också praktiska kunskaper i svenska i de sektorer som ska ge själva vården: vid ÅUCS, inom social- och hälsovården, inom tjänster för äldre och räddningstjänsterna, samt koncerntjänsterna.
Här kan det språkprogram som Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt använder, där personalen kan belönas för sina språkkunskaper, vara en modell. Sjukvårdsdistriktet har också språkambassadörer ute i verksamheten, som inte själva behöver vara tvåspråkiga, men som har förståelsen för att svensk service behövs.
Koordineringsansvar
Förutom att vara direktör för de tvåspråkiga tjänsterna inom Egentliga Finlands välfärdsområde är Karin Simola också den som ska koordinera den tvåspråkiga servicen mellan de sex andra tvåspråkiga välfärdsområdena i Österbotten, Nyland och Kymmenedalen plus Helsingfors stad och sammanslutningen kring Helsingfors Universitetssjukhus, HUS.
Lagen slår fast att det är Egentliga Finlands välfärdsområde som har specialuppdraget att samordna, men hur det ska göras är inte tydligt definierat.
– Det sägs att vi ska komma överens. Samtidigt finns det tjänster som till exempel service på svenska för funktionshindrade där det behövs samarbete.
Välfärdsområdena har inte själva koll ännu
Också här är tidtabellen en utmaning, eftersom de flesta välfärdsområden inte ännu har kommit så långt i sin utveckling att de ens själva vet vad de klarar av att producera och vilka tjänster de eventuellt behöver köpa.
I september nästa år ska avtalet vara klart.
Egentliga Finlands välfärdsområde har fått statsstöd för arbetet och hittills har det gjorts projektbaserat inom beredningsarbetet då det nya välfärdsområdet byggas upp.
Omfattande bakgrundsarbete
Karin Simola säger att det krävs ett omfattande bakgrundsarbete med tanke på alla de administrativa, juridiska och ekonomiska aspekterna som avtalet kräver.
När du säger vår uppgift att koordinera, vem är vi?
– Jag. Och projektorganisationen. Och mitt team. Sedan när jag har ett.
Hon betonar samtidigt att det handlar om ett stort antal andra sakkunniga från olika resultatområden inom Egentliga Finlands välfärdsområde.
– Samarbete är nyckelordet här.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.