När kommer spåran? – blir det beslut i ett av Åbos största ärenden på länge före eller först efter riksdagsvalet?
Det blir en intensiv vinter och vår i Åbopolitiken.
Riksdagsvalet i början av april kommer att prägla debatten också i Åbo stadsfullmäktige, eftersom många av politikerna där siktar på en plats i nästa riksdag.
Att ett val närmar sig brukar synas också i diskussionerna i stadshuset på Auragatan då viktiga lokala beslut ska fattas. Det gäller att synas och höras då möjligheten ges – all aktivitet och synlighet kan räknas den egna kampanjen till godo.
Alla partier vill också visa sig handlingskraftiga, och tar gärna initiativ eller väcker debatt också i lokalpolitiken om sådant som de vill driva i valet.
En intressant framtidsfråga i Åbo är spårvagnen och dess tidtabell.
Frågan om Åbo ska återinföra spårvagnstrafik, till vilket pris och i vilken utsträckning och med vilken tidtabell, eller inte, hör till de riktigt heta – och svåra – frågorna på stadens politiska agenda.
I borgmästaravtalet som styr det mesta under den pågående fullmäktigeperioden står det bara, medvetet vagt formulerat: På basis av spårvägens kostnads- och lönsamhetsberäkningar fattas besluten om kollektivtrafiklösningar som har stor betydelse för stadsutvecklingen.
Många politiker har tidigare sagt att de väntar på de utredningar som är under arbete och att de tar ställning först då de är klara.
Ännu i oktober i fjol hette det att den pågående utredningen om spårvägen, som ska ligga till grund för de politiska besluten, skulle presenteras och offentliggöras i december i fjol.
Utredningarna har inte ännu presenterats, men i går meddelade staden att styrelsen för Turun Raitiotie Oy har valt diplomingenjör Juha Saarikoski till bolagets nya vd. Han har senast varit projektledare för Spårjokern i huvudstadsregionen.
Bolaget ska ansvara för att den tekniska planeringen ända fram till byggnadsskedet görs.
Staden meddelar att avsikten är att helhetsplanen för spårvägen ska godkännas i stadsstyrelsen i april i år.
Efter det ska bolaget göra den tekniska planeringen så klar att stadsfullmäktige kan fatta ett investeringsbeslut före utgången av 2025.
Frågan är om Åbo vågar fatta sitt beslut om staden ska bygga spårväg eller inte före riksdagsvalet, eller om det är ett ärende som tas upp först då riksdagsvalet är i hamn.
Innan ärendet når stadsstyrelsen ska stadsmiljönämnden ta ställning.
Det går att bordlägga en svår fråga hur många gånger som helst, till exempel om man vill förhala den och få ett val att gå av stapeln före ett eventuellt beslut.
En bordläggning kräver bara en nämndmedlem som föreslår den och en som understöder.
Samtidigt finns det ofta politiska bakgrundsbeslut mellan partierna också om att ärende ska bordläggas eller inte.
Den vanligaste orsaken till bordläggning är att partierna vill ha mer tid att hinna förhandla för att kunna nå en kompromiss.
Ett ärende kan också remitteras för ny beredning, men det kräver majoritet i nämnden.
Och också om spårvägsutredningen skulle klara sig vidare genom det första nålsögat i stadsmiljönämnden kan ärendet bordläggas också i stadsstyrelsen.
Och även om spårvägsutredningen skulle få godkänt direkt i stadsstyrelsen är det ingen automatik i att en svår fråga bara skulle klubbas igenom i stadsfullmäktige.
Ett ärende kan också remitteras både från styrelsen och från fullmäktige.
Det betyder att Åbopolitikerna i fullmäktige knappast kommer att hinna fatta något beslut om spårvägen före riksdagsvalet.
Men det betyder också att Åbos spårväg blir en fråga för riksdagsvalsdebatten, även om besluten om projektet ska fattas på lokal nivå.
Att göra spårvagnstrafikens vara eller icke-vara till en riksdagsvalsfråga har både för- och nackdelar.
Partierna måste ta ställning, antingen man vill det eller inte, och frågan kan lätt överskugga andra frågor, som olika partier hellre skulle diskutera eller föra fram sin åsikt i.
Samtidigt skulle väljarna få veta var partierna står i en fråga som för många kan kännas angelägen.
Det är dock viktigt att komma ihåg att beslutet ska fattas av lokalpolitikerna, även om finansiering behövs också från riksdag och regering.
Med tanke på vilket omfattande projekt spårvagnstrafik i en stad av Åbo storlek är, även om man skulle hålla sig till en sträcka mellan hamnen och Kråkkärret i första skedet, så kommer det inte att handla om en eller två synpunkter, utan gissningsvis om betydligt fler.
Frågan om Kuppis koloniträdgård och den övriga generalplanen som inte heller ännu har nått politikerna i sin uppdaterade form är en barnlek jämfört med spårvagnshelheten för Åbo och väljarna i staden.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.