Förflytta dig till innehållet

Trafikprofessor ifrågasätter den stora nyttan med entimmeståget: ”Påminner om Concorde-flyget”

Arkiv/Kristoffer Nöjd
Åbotåget anländer till Karis från Helsingfors på måndagen.
Här anländer Åbotåget till Karis från Helsingfors på måndagen.

I Åbo delar staden och Trafikledsverket på kostnaderna då man förbättrar huvudstationsområdet och bygger ett dubbelspår till Kuppis för 108 miljoner euro. Enligt projektbeskrivningen är dubbelspåret både en kapacitetshöjning på Kustbanan och en förutsättning för en ny snabb tågförbindelse till Helsingfors.

Man kan välja hur man vill se på saken. För Milos Mladenovic som är professor inom markanvändning och trafikteknik vid Aalto-universitetet är det enkelt att välja synsätt. Han anser att man i första hand borde satsa på befintlig infrastruktur.

– Jag är rädd för att man i Finland ofta fokuserar på dessa megaprojekt med ceremoniella bandklippningar och lätta politiska poäng i stället för att investera i reparationer eller förbättringar av detaljerna i den befintliga infrastrukturen, sådant som faktiskt har betydelse i den dagliga reseupplevelsen.

Intercitytåget från Åbo till Helsingfors på tågstationen i Karis.Arkiv/Kristoffer Nöjd
Intercitytåget från Åbo till Helsingfors på tågstationen i Karis.

Men vad är den dagliga reseupplevelsen? Enligt forskningen uppfattas till exempel inte restid objektivt.

– Till exempel kan en tågresa som börjar och slutar på välplanerade tågstationer, som sker i sköna stolar med bra trådlöst nät och kanske någon tilläggsservice ombord vara en bättre resupplevelse för många.

Mladenovic anser att man bör fråga sig om människor behöver en kortare restid eller en bättre resupplevelse överlag. Men, säger Mladenovic, undersökningar om vad befintliga och potentiella användare vill ha saknas i den finska kontexten.

– I länder med välutvecklade nationella järnvägsnätverk som Schweiz och Holland utför man sådana här undersökningar. Därför har man en bättre förståelse för behov och önskemål inom olika kundsegment.

”Järnvägsprojekt definitivt inte utsläppssnåla som sådana”

Projekt i den här storleksklassen berör i allra högsta grad också andra aspekter av mänskligt beteende som när man väljer att köpa bil eller var man ska bo. Alltså har dessa projekt med större frågor som transport- och markanvändningspolitik att göra. De handlar i sin tur om förändringar i beteende på sikt, över flera decennier.

– Ur ett större samhälleligt perspektiv borde Finland stöda en omfattande omställning till spårbaserat långdistansresande. Men det ska göras endast om det leder till att man uppnår klimatmål, som främst mäts genom koldioxidutsläpp. Stora järnvägsprojekt är definitivt inte utsläppssnåla som sådana på grund av utsläppen från byggnation och energikällor. I vilken mån man kan reducera utsläppen beror på graden av förändring i det mänskliga beteendet.

Mladenovic frågar sig om vi behöver prioritera dessa projekt i dagens transportpolitik i Finland.

– Vi har klara klimatmål för 2030 så kanske vi skulle investera i effektivare och snabbare åtgärder för att nå de målen i stället.

Milos Mladenovic i mörk tröja.Privat
Milos Mladenovic ifrågasätter den stora nyttan med det så kallade entimmeståget.

Mladenovic understryker att han inte ogillar tåg som transportmedel fast han är skeptisk till just det här projektet.

– När jag bodde i Holland reste jag ofta mellan Delft och andra städer på en dag. Men det involverade en trevlig cykelfärd och parkering på stationen och samma sak i andra ändan. Resan var med andra ord en del av en större resekedja den dagen. Jag kunde kombinera tillgänglighet med en hälsosam livsstil. Så förutom restiden var fördelen också personligt välbefinnande.

Men det så kallade entimmeståget har han svårt att se nyttan med.

– Projektet kallas entimmeståget men är det sant att restiden blir en timme? Knappast. Men ännu viktigare: För vem har den kortare restiden mellan Helsingfors och Åbo egentligen betydelse? Projektet påminner om överljudsflygplanet Concorde. Där var den kortare restiden av betydelse men bara för en specifik grupp av människor, det vill säga höga chefer, politiker och rockstjärnor. Samtidigt var kom dessa flygplan med en extrem prislapp, säger Mladenovic.

– Så vad är problemet som det så kallade entimmeståget ska lösa? Det verkar som att vi borde investera mer i våra planeringsinstanser och existerande infrastruktur innan vi påskyndar till synes ”enkla” lösningar.

LÄS OCKSÅ

Dela artikeln

En kommentar: “Trafikprofessor ifrågasätter den stora nyttan med entimmeståget: ”Påminner om Concorde-flyget”

  1. Sussi Björkman skrev

    Bästa politiker, lyssna nu på en man som vet och begrava hela detta idiotiska projekt!
    Detta är ett så huvudlöst som det bara kan bli. Kostar otroliga summor (och antagligen mer än det) och nackdelarna är långt fler än fördelarna. Vi har inte råd helt enkelt att spilla skattemedel på detta då fler av samhällets viktigaste funktioner går på knäna i brist på pengar. Tänker främst på hälso- och sjukvården här.
    Det är så otroligt få som sist och slutligen har en eventuell nytta av en marginellt kortare restid. Priset per resenär kommer att bli galet högt och investeringen kommer aldrig att betala igen sig.
    Lika sjukt onödigt som musikhuset som med våld skall byggas och pressas in på helt fel plats.

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Your current shadow instance is ""Staging shadow"". Exit