ÅA-forskare: Aidsvaccin kan utvecklas med coronavaccin som modell
– Sextio procent av de kända smittsamma sjukdomar som infekterar människor är sjukdomar som sprids mellan djur och människor. De kan smitta mellan arter och de kan uppnå förmågan att spridas mellan människor. Därför är de ett ständigt hot mot oss, säger ÅA-professorn i biokemi Tiina Salminen.
Hit hör aids och flera sjukdomar som har fått Världshälsoorganisationen WHO att utlysa globalt nödläge, som svininfluensa, ebola, polio och zikavirus.
Tredimensionella bilder av virus
Salminen analyserade de första HIV-positiva blodproverna vid sjukhuset i Salo i mitten av 1980-talet, då hon sommarjobbade vid sjukhuslaboratoriet där.
– Skyddsprocesserna var omfattande och ingen var säker på hur sjukdomen spreds. Men några år senare hade forskarna tack vare röntgenkristallografi fått en tredimensionell bild av virusets protein.
När forskarna visste hur proteinets aminosyror satt sammankopplade kunde de också börja utveckla läkemedel.
Carina HolmAidsvaccin med coronavaccin som modell
Salminen tror att vaccin mot aids kommer att ta fart med utvecklingen av coronavacciner som modell.
– Coronavaccin utvecklades med raketfart och strukturbiologi hade en avgörande roll. Genom strukturbiologin kunde vi avslöja detaljer om viruset och dess taggiga spikprotein på atomnivå.
Genom kryoelektronmikroskopi kunde forskarna följa med hur virusets tredimensionella form förändrades då dess spikprotein tog tag i proteinerna på mänskliga celler.
– Ett effektivt vaccin måste därför få vårt immunsystem att utveckla antikroppar riktade mot formen som spikproteinet har från början.
Det här ledde till mRNA- vaccinerna.
Fokus på borrelios
Salminens forskargrupp har också under de senaste fem åren fokuserat på borrelios.
Forskarna har på atomnivå kunnat visualisera hur borreliabakterien använder sig av ett visst transportörprotein för att stjäla och överföra näringsämnen från en infekterad värd.
– Eftersom den här transportmekanismen är unik för borreliabakterien utvecklar vi nu ny riktad antibiotika. Det betyder färre biverkningar då antibiotikan inte attackerar våra egna nyttiga bakterier men effektivt kan bota borrelios.
Tiina Salminen
- Född 1965 i Loimaa, student från Kosken lukio, Koski TL.
- Professor i biokemi, Åbo Akademi.
- Har handlett 32 magisterarbeten, 12 doktorander och 15 postdoktorala forskare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.