Åbo bygger inte nytt för fotbollen trots Bollförbundets påpekande
ÅU-foto
ÅU-fotoImpivaara fotbollshall. Foto: Mia Hämäläinen.
Det finns 4 700 registrerade fotbollsspelare i Åbo, av vilka 3 400 är juniorer. De senaste åren har antalet växt med cirka två procent per år. Möjligheterna för dessa spelare att träna på vintern är alldeles för dåliga, anser Västra Finlands distrikt av Bollförbundet som har begärt en utredning av hur staden ska göra situationen bättre.
Staden äger i nuläget bara två anläggningar uttryckligen finns för fotbollsträning vintertid – Impivaara fotbollshall och en uppvärmd konstgräsplan på Kuppisområdet. Fotbollshallen i Impivaara är inte fullstor.
Utöver stadens anläggningar finns två övertryckshallar i privat ägo, Javenture arena i Impivaaraområdet och Turun Palloseuras Poropuisto i Laustis. Staden köper 200 timmar träningstid i Javenture arena per år. Den träningstiden fördelas mellan fotbollsföreningarna, idrottsakademin och skolorna.
Det här räcker inte till enligt Bollförbundets distriktsstyrelse.
– Föreningarna har tvingats köpa enskilda träningsturer av privata aktörer i Åbo eller i kranskommunerna, också för små juniorer. Det här är den enskilt viktigaste orsaken till att föreningarnas spelaravgifter ökar, säger ordförande Ari Murtonen.
Träningsturer för spelare under 20 år är kostnadsfria i stadens utrymmen.
Bollförbundet har bett stadens idrottsnämnd att utreda när man kan bygga nya anläggningar. Men i utredningen anses utrymmesbristen vara överdriven. Därför planeras inga nybyggen.
– Vi satsar på att effektivera användningen istället för att bygga nytt. Staden äger 60 inomhusidrottssalar och särskilt de små och mellanstora är ofta lediga. Också i stadens övertryckshall finns många lediga träningsturer utanför de mest eftertraktade turerna på kvällen, sägs det i nämndens utredning.
Det här svaret går inte hem hos Bollförbundet.
– Juniorerna kan inte träna dagtid eller efter klockan 21 på kvällarna. Nämnden har inte beaktat att fotbollen är en växande sport, som behöver ändamålsenliga uttrymmen. Vi kommer att fortsätta att jobba för frågan, säger Murtonen.
Idrottsplatschef Oskari Nummi säger att nämnden inte försöker påstå att fotbollsföreningarnas förutsättningar inte kan förbättras. Men de ekonomiska restriktionerna gör att stora satsningar på fotboll inte är motiverade just nu.
– Fotbollen är bara en av många sporter som staden stöder. Till exempel ishockeyspelarna har samma dilemma i fråga om ishallstider. Flera föreningar har funderat på att anlägga en egen uppvärmd plan eller övertryckshall, vilket vi uppmuntrar till. Det är snarast så som eventuella problem kan lösas.
Javenture arena. Foto: Mia Hämäläinen.
Föreningarnas egna hallplaner stampar på stället
På grund av utrymmesbristen har flera Åboföreningar åtminstone till viss del fått ty sig till utrymmen utanför Åbo. Till exempel håller Åbo IFK en del av träningarna i Nådendal. Därför har föreningen skissat på en egen lösning under flera års tid. 2014 ville ÅIFK bygga en egen fotbollsplan i Teräsrautela, men det röstades ner i idrottsnämnden.
En annan förening som jobbar för en egen hall är FC Inter. Vesa Mäki, teknisk chef, är förvånad över att idrottsnämnden säger nej till nybyggen.
– Det är ett mycket intressant beslut med tanke på att vi har diskuterat en övertryckshall med staden i flera år, utan att nå en lösning.
Under de senaste åren har Inter också diskuterat att driva en gemensam hall med Åbo IFK.
ÅIFK:s verksamhetsledare Lena Hindström-Pesu berättar att tankarna alltjämt hänger kvar, men att några konkreta framsteg inte gjorts på den senaste tiden.
– Vi försöker vara realister och förstår att det inte finns några snabba lösningar. Men behovet av ökad kapacitet på vintern är stort. Sommarsäsongen är kort och den uppvärmda konstgräsplanen är inte alltid i användbart skick.
Särskilt Inter har i första hand sett Kuppisområdet som den perfekta platsen för en hall. Båda parter poängterar att placeringen invid Kuppis konstgräsplan och Inters hemmastadion ger synergieffekter.
– Men vi är öppna för andra förslag också. Idén har ju diskuterats i många år, men när det kommer till kritan har ingen konkret plats som funkar för alla parter hittats, säger Hindström-Pesu.
Inters Vesa Mäki framhåller att diskussionerna med tjänstemännen gått i positiv anda. Det är snarast med politikerna som idén har stött på patrull.
Markus Kalmari, direktör för stadens idrottstjänster, säger att en övertryckshall på Kuppisområdet i princip är möjlig. Men det hänger på att det finns politisk vilja.
– Enligt nuvarande områdesplanering är Kuppisparken ett motionsområde för allmänheten. För att kunna bygga en privat hall på en av konstgräsplanerna måste ett undantagslov ges eller en planändring göras. Som direktör för idrottstjänsterna anser jag att det vore önskvärt att komplettera fotbollshelheten i parken med en hall.
Kalmari berättar att det finns flera platser utanför stan där en hall lättare kunde uppföras.
– Ett alternativ är naturgräsplanen i Impivaara, som har en mycket lägre användningsgrad än konstgräsplanerna i Kuppisparken.
Kommentar: Staden passar bollen till föreningarna – som passar tillbaka
För lite över tre år sen kunde man läsa i ÅU om hur ÅIFK:s förslag om att på egen bekostnad belägga en fotbollsplan i Teräsrautela med nytt konstgräs röstades ner av idrottsnämnden. Då berättade dåvarande ordförande Marko Joas att föreningen fortsätter jobba för en egen fotbollsplan som kan användas året runt.
Ungefär samtidigt slöt ÅIFK och Inter ett samarbetsavtal, som skulle intensifiera utbytet av talanger. Parterna började också fundera på ett gemensamt hallprojekt.
Men hittills har diskussionerna inte resulterat i något konkret. Om det beror på oenighet med idrottsnämnden, stadsmiljönämnden eller mellan föreningarna är svårt att säga.
Min gissning är ändå att det inte finns någon politisk vilja för en övertryckshall i Kuppisparken. Staden har stora planer för området och hallbubblor är krasst sagt både skrymmande och fula.
Med sitt svar åt Bollförbundet visar idrottsnämnden tydligt att föreningarna själva måste ansvara för att förbättra vinterträningsmöjligheterna. Förhoppningsvis innebär det också att man kan hitta en gemensam lösning på var ett sånt nybygge kan ligga.
Fredrik Häggman
fredrik.haggman@aumedia.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.