ÅU 20.01.2018 05:00

Befolkningen i Åbo fortsätter att växa och även den svenskspråkiga befolkningens andel har ökat de senaste åren. Efter en svacka på 1980-talet, har befolkningen i Åbo ökat från ca 160 000 invånare till nästa 189 000 invånare hösten 2017.
Om takten håller i sig finns det 200 000 Åbobor år 2023. En positiv utveckling innebär också många nya utmaningar i form av nya bostäder, ny infrastruktur och ökat behov av service.
Orsakerna bakom befolkningstillväxten i Åbo är många, men den största enskilda orsaken torde vara den allmänna urbaniseringen i vårt land, städerna växer och landsbygden krymper.
För Åbo syns de senaste årens starka tillväxt inom näringslivet inte ännu i siffrorna, vilket gör att vi kan förvänta oss en ännu kraftigare tillväxtspurt, både i statistiken och i praktiken.
Befolkningstillväxten har också inneburit en förändring i andelen svenskspråkiga i Åbo, som under de senaste tio åren har ökat från ca 9 100 personer till ca 10 200 personer. I andel av befolkningen i staden blir det en ökning från 5,2 procent till 5,4 procent.
Anmärkningsvärt är också att andelen andra språk har ökat från 6 procent till 10,6 procent under samma tidsperiod. Det här resulterar i att de finskspråkigas andel av befolkningen minskat från 88,8 procent till 84 procent.
Genom statistik kan man påvisa olika saker, men fakta är att de svenskspråkigas antal och andel i Åbo har ökat. Även i S:t Karins har andelen svenskspråkiga ökat, medan andelen har minskat både i Pargas och Kimitoön.
Förändringar i befolkningsstrukturen innebär med olika tidsperspektiv många förändringar i samhällsstrukturen och serviceutbudet. När man lyssnar på samhällsdebatten verkar idealet (åtminstone det politiska) vara att hela Finland ska utvecklas och samma service ska erbjudas, oberoende av var du väljer att bo.
Flyttningsrörelsen i vårt land medför ändå krav på att bygga ut service i städerna och avveckla service i områden där befolkningen minskar.
I detta fall kommer realismen att gå före idealismen, trots att förändringen är och kommer att vara smärtsam, även i Åboland. Det är viktigt att fortsättningsvis skapa förutsättningar för att leva i skärgården och på landsbygden, men megatrender är svåra att styra.
Hur syns tillväxten i Åbo? Vi har tidigare i veckan kunnat läsa om utrymmesbekymren inom dagvården i Åbo, mycket spaltutrymme har även skolfrågorna i Åbo och S:t Karins fått. Nu kan man ju fråga sig om inte dessa frågor hade varit möjliga att beakta i planeringen av verksamheten i staden? Statistikuppgifterna och prognoserna är öppna för alla och dessa torde användas i stadens planering.
Hur förbereder sig Åbo stad för en fortsatt tillväxt, även på svenska? Ordentliga lösningar är alltid bättre än tillfälliga nödlösningar.
Tillväxten i Åbo är ett positiv sak för hela landskapet och de olika närregionerna. Tillväxt brukar skapa ytterligare tillväxt.
Ganska få tankar kring Åbolands positionering och agerande i förhållandet till Åbo har dock framförts i offentligheten. Vi får hoppas att vårdreformen inte tar all energi, utan att även tankegångar kring hur tillväxten kan skapa nya möjligheter för hela regionen finns på den kommande agendan.
Tillbaka till Åbo. Åbo har många starka svenskspråkiga institutioner, föreningar och samfund. Många av dessa har verkat i ett eller flera sekel.
När vi verkar och agerar på svenska, så skapar vi en tvåspråkig vardag i staden. Hur ska vi alla tillsammans se på och ta tillvara utvecklingen i Åbo? Kan vi utveckla nya eller förnyade verksamhetsformer på svenska i Åbo?
Borde vi, aktörer som agerar på svenska i Åbo, regelbundet sätta oss kring samma bord och fundera på hur vi kan trygga en balanserad vardag och samtidigt utveckla nya modeller som gör vardagen på svenska ännu smidigare. Finns det behov av nya gemensamma och öppna vardagsrum på svenska i Åbo? Hur syns svenskan i gatubilden i Åbo?
Frågorna är många och svaren finns säkert, speciellt som tillväxt ger möjligheter. Möjligheterna behöver någon som förverkligar dem.
Kan vi göra det tillsammans?

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln