Åboforskare med och kartlägger människans förhållande till fästingar – "Människan blir allt räddare"
Forskaren Sanna Lillbroända-Annala vid Åbo Akademi säger att finländare blir allt räddare för fästingar. Foto: Privat.
Fästingar intresserar på många plan, och tack vare en stor finansiering från Finlands Akademi kan Åbo Akademi, Åbo universitet och Östra Finlands universitet i september starta upp ett helt nytt tvärvetenskapligt fästingprojekt.
I projektet Humans and Ticks in the Anthropocene ska forskare inom historia, kulturhistoria, nordisk etnologi och samhällsvetenskaper ta fasta på hur relationen mellan människan och fästingarna sett ut en gång i tiden och hur den ser ut i dag.
— Vi vill ta fasta på hur relationen mellan fästingarna och människan har sett ut från slutet av 1800-talet till i dag. Dessutom vill vi beakta det i förhållande till klimatförändringen och se om den har påverkat relationen, säger Sanna Lillbroända-Annala, forskare inom nordisk etnologi vid Åbo Akademi.
— Tyvärr kan vi inte få fram fästingarnas åsikter om människan, men desto mer kan vi få reda på om människan syn på fästingarna, exempelvis vilka benämningar som används för att beskriva dem och hur deras existens påverkar vårt vardagsliv.
Frågelista bekräftade finländarnas oro
Hösten 2019 skickade forskarna in sin bidragsansökan till Finlands Akademi. I maj i år fick de det glädjande svaret att konsortiumprojektet hade fått finansiering.
Den sammanlagda summan på 560 000 euro delades jämnt mellan Åbo Akademi och Åbo universitet. Östra Finlands universitet kom med i projektet i och med att forskningschef Tuomas Räsänen från Åbo universitet fick en ny tjänst vid Östra Finlands universitet.
Trots att det egentliga forskningsprojektet kör i gång nu i september, säger Lillbroända-Annala att forskarna redan förra sommaren kartlade en del bakgrundsmaterial. I samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland och deras finskspråkiga motsvarighet, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, framställdes två frågelistor som finländarna fick besvara via internet. I frågelistan ingick frågor om exempelvis vilka ord man kopplar samman med fästingarna och hur de påverkar ens vistelse i naturen.
— Redan baserat på de svar vi då fick kan jag säga att finländarna ser märkbart ökade risker med fästingarna och i dag styr de också hur många väljer att vistas i naturen. Folk har slutat att sommartid fritt slänga sig på en äng med ett grässtrå i munnen och blicken riktad mot himlen. Många blir allt räddare för att fästingar ska lura i gräset, säger Lillbroända-Annala.
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.