Åboforskning visar att det lönar sig att satsa på palliativ vård – det blir billigare för samhället och patienten lider mindre
Cancerpatienter som får ta del av en palliativ vårdintervention klarar sig med färre sjukhusvistelser och färre besök till akuten. Det visar medicine licentiat Liisa Rautakorpis undersökning.
Med palliativ vård avses en aktiv och helhetsinriktad vård av en patient som lider av en obotlig, progressiv sjukdom. Den palliativa vården fokuserar inte på att bota sjukdomen utan på patientens symtom. I förgrunden står patientens livskvalitet.
Det talas mycket om cancerpatienters vård i livets slutskede men hur vårdpraxisen egentligen ser ut har inte tidigare kartlagts.
I undersökningen visade det sig att de cancerpatienter som hade kontakt till en palliativ poliklinik behövde vistas mindre på sjukhus och behövde inte heller anlita akutvården lika ofta som andra med likadan typ av cancer.
På de här patienterna gjordes det också färre röntgenundersökningar under den sista tiden i livet och kostnaderna för specialistvården blev lägre.
— Undersökningsresultatet stärker den palliativa vårdens betydelse. Genom att satsa på kvalitativ helhetsvård och vård av symtomen kan man minska på påfrestande sjukhusvistelser för patienten, onödiga undersökningar och man kan rikta resurserna bättre, säger Rautakorpi.
Åbo universitet I sin doktorsavhandling har Rautakorpi också granskat hur länge det i genomsnitt tar från cancerpatientens sista intravenösa läkemedelsbehandling till att hen dör.
Sammanlagt 11 250 patienters sjukdomsförlopp har granskats och forskaren konstaterar att den genomsnittliga tiden från sista behandling till död är 3,5 månader.
— Ju längre sjukdomen framskrider, desto sämre biter cancermedicinerna och bieffekterna blir samtidigt värre. I fall man tror att livslängden förlängs av behandlingen bör den ges, men om sjukdomen förvärras, patienten blir sämre och man inte tror att behandlingarna inverkar på livslängden bör behandlingarna avslutas, säger Rautakorpi.
I undersökningen lyfts också vården vid inrättningar för vård i livets slutskede fram. Enligt Rautakorpi finns det skillnader i hur smärtlindringen vid olika enheter ser ut.
— Vid alla hospiceenheter bör det finnas mod, möjligheter och kunskap att förverkliga smärtlindring med hjälp av patientkontrollerade smärtlindringspumpar, säger Rautakorpi.
Rautakorpi disputerar för doktorsgraden med sin avhandling ”Real-life perspectives on the end-of-life care of cancer patients” vid Åbo universitet på fredagen den 10 juni.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.