Algoritmer och ny teknologi ska revolutionera återvinningen av textilier i Åbo
Den bärbara skannerns gula lampa blinkar och några sekunder senare syns resultatet på mobiltelefonens skärm: det gröna tunna tyget, som har lämnats i en säck med andra gamla kläder i en insamlingslåda för återvinningstextilier, består av 100 procentig polyester.
Därmed kan tygstycket sorteras i rätt säck och i framtiden användas då rena polyestertyger rivs sönder till fibrer, som kan användas som råmaterial för till exempel nya kläder.
Sortering är viktig för kvaliteten
Sorteringen är A och O för de företag som vill utnyttja återvunnet material i fiberform.
– Att textilierna är rätt sorterade är nödvändigt, eftersom vi måste veta vad råmaterialet innehåller när vi tillverkar tråd och nytt tyg av återvunna tygfibrer, säger Jukka Pesola, styrelseordförande för företaget Pure Waste Textiles.
Jukka Pesola från Pure Waste Textiles vill gärna anävnda fibrer från återvunna textilier i Finland. Foto: Carina Holm
I dag använder företaget textilindustrins spill som råvara för t-tröjor och munkjackor i Indien, där textilfabrikerna finns.
– Men avlagda textilier från konsumenterna finns bland annat i Finland och därför vill vi gärna börja tillverka tråd och tyg av återvunna textilier här, säger han, och visar upp en t-tröja, som innehåller 20 procent återvunna tygfibrer.
Redan i höst hoppas avfallshanteringsföretaget Sydvästra Finlands avfallsservice, LSJH, komma igång med en ny produktionslinje i pilotsyfte för textilfibrer i hallen på Hiisigatan 9 i Kärsämäki i Åbo, som numera är en av två sorteringscentraler för insamlade avlagda textilier.
Den andra finns vid Texvex på Kanslersgatan 19 i Åbo.
Att sortera för hand är inte tillräckligt
Sorteringen av återvunna textilier som görs för hand bland annat på Hiisigatan i Åbo ska kompletteras med ny teknologi. Foto: Carina Holm
Ny infraröd teknologi, som redan används vid plastsortering, ska komplettera textilsorteringen, som i dag sker för hand genom att sorteringspersonalen känner på tygen och tittar på lappen med tvättråd.
Men det är varken effektivt eller speciellt tillförlitligt, eftersom lappen till exempel kan vara bortklippt.
Samtidigt behövs en garanterat korrekt materialsortering för att det ska finnas en framtid för återvunna textilier i större skala.
Här vill Åboregionen vara i framkant när EU:s nya direktiv, som kräver separata textilinsamlingar för avlagda kläder och hushållstextilier, träder i kraft år 2025.
– Det räcker inte att samla in avlagda textilier om det inte finns någon användning för dem. Vi talar om värdekedjor. Men för en cirkulär ekonomi är kvaliteten på det insamlade viktig, säger Jukka Heikkilä, vd för Sydvästra Finlands avfallsservice.
Därför har man tagit fram en liten skanner som på ett par sekunder kan identifiera tvivelaktiga tygblandningar, så att de sedan kan sorteras rätt. En algoritm och ett omfattande fiberbibliotek, som finns i en molntjänst, gör att bomull, ylle, polyester, viskos och polyamid samt blandningar av dem känns igen.
Jaakko Zitting, projektingenjör vid LSJH, förevisar skannern som identifierar tygmaterial. I bakgrunden syns den hall där produktionslinjen som framställer fiber av gamla tyg ska byggas. Foto: Carina Holm
– Målet är att teknologin ska vara finjusterad av att ta i bruk i våra sorteringscentraler i höst, säger Jaakko Zitting, projektingenjör vid Sydvästra Finlands avfallsservice.
Identifieringstiden ska ännu trimmas från 8–9 sekunder i dag till 2–3 sekunder.
Carina Holm Jeanstyg är eftertraktat material bland hantverkare. Foto: Carina Holm
Ungefär hälften av de textilier som samlas in i dag, som linnelakan, virkade spetsdukar och jeans används som material av hantverkare, medan insamlade vintagekläder går till försäljning.
Resten ska bli fibrer.
Ali Harlin, forskningsprofessor vid den teknologiska forskningscentralen VTT, ser stora möjligheter i textilfibrer.
– Finland är ett råvarufattigt land. Men inom textilåtervinningen har vi på bara några år fått ett unikt branschnätverk att fungera i Finland.
Outi Luukko, vd för Touchpoint, som tillverkar arbetskläder av gamla plastflaskor, ser stora möjligheter i återvunna textilfibrer. Foto: Carina Holm
Outi Luukko, vd för Touchpoint, som bland annat tillverkar arbetskläder av återvunna plastflaskor, säger att återvunna textilfibrer är en enorm möjlighet för hela landet.
– Tänk att vi tidigare bara har bränt upp den här resursen, utan att utnyttja den bättre.
Planer finns på att utöka insamlingen av avlagda textilier i samarbete med loppisar, eftersom det är viktigt att de insamlade textilierna hålls torra för att de ska kunna återvinnas.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.