Allan Rosas efterlyser ordning och reda i flyktingfrågan


Tillbaka i Åbo. Allan Rosas har arbetat på EU-domstolen i Luxemburg sedan 2002. Före det var han verksam på Åbo universitet, Åbo Akademi och Institutet för mänskliga rättigheter. Nästa år lämnar han domstolen men inte för att bli pensionär. Jag vill gärna forska och skriva, säger han.
– Sett till EU:s institutioner finns det två som fungerar också under politiska kriser. Den ena är Centralbanken, den andra EU-domstolen. Det finns politiker som säger att vi är klippan i systemet och utan oss skulle unionen falla snabbt.
Allan Rosas, domare vid EU-domstolen sedan 2002, och före det professor i offentlig rätt vid Åbo universitet och i statsrätt och internationell rätt vid Åbo Akademi, där han också grundade Institutet för mänskliga rättigheter, ska återvända till Luxemburg efter en dryg månad i Åbo.
Innan det diskuterar han migrationsfrågor på Europaforum Åbo, som inleds i dag.
Brett spektrum av frågor
Domstolens uppgift är att tolka EU:s lagstiftning och se till att den tillämpas på samma sätt överallt inom unionen.
Det gör den genom att till exempel komma med förhandsavgöranden som nationella domstolar ber om och kan stödja sina beslut på, och genom konstatera överträdelser som kan leda till böter för medlemsländerna.
EU-domstolen behandlar ett brett spektrum av frågor. Dels handlar det om alldagliga saker, om skatter, fri rörlighet eller om att en finländsk pensionär i Spanien känner sig diskriminerad av den finska staten.
Slitningar inom EU syns
Men Rosas bedömning är också att domstolen nu i högre grad än tidigare tar sig an känsliga frågor som tyder på en slitning mellan och inom EU-länderna. Det positiva är att det tyder på ett stort förtroende för EU-domstolen.
Till exempel så begärde en irländsk domare i somras ett förhandsavgörande rörande en polsk medborgare. Polen hade utfärdat en europeisk arresteringsorder och i normala fall skulle domaren inte fråga om giltigheten i att utlämna en unionsmedborgare till ett annat EU-land.
– Det kallas för ömsesidigt förtroende. I det här fallet frågade domaren trots allt om hon i undantagsfall kan vägra.
Kedjereaktion möjlig
Undantagsfallet handlar om misstanken att det polska domstolsväsendet inte länge är politiskt oberoende. EU-domstolen höll med om att domaren kan vägra en utlämning i undantagsfall.
Om den irländska domaren i sitt slutgiltiga beslut vägrar utlämna den polska medborgaren kan det leda till en kedjereaktion där andra länder agerar på samma sätt.
Den exceptionella situationen i Polen understryks av att EU-kommissionen inlett en rättslig process mot den polska regeringen och dess försök att kontrollera landets domstolar genom att införa en åldersgräns för domarna.
Rättsstaten måste försvaras
I veckan har en ledande minister i Polens regering sagt att EU tar det första steget mot självförstörelse om EU-domstolen kommer med ett verkställighetsförbud om reformen. Samtidigt har Polens högsta domstol bett EU-domstolen utreda om den är självständig.
Situationen är alltså minst sagt ansträngd men, säger Rosas, den är också rätt unik. I andra EU-länder, också i sådana som vid första anblick verkar ha problem med rättsväsendet, är domarna mera oberoende, är hans erfarenhet.
– Naturligtvis är det här en påminnelse om att rättsstaten måste försvaras och det är bra att vara medveten om det också i Finland. När man utvecklar rättsväsendet här ska man inte skapa mekanismer som möjliggör ett politiskt inflytande. I dagsläget har vi inte skäl att vara oroliga. Min efterträdare, professor Elina Pirjatanniemi, har sagt att domstolarna är proffsiga. Det är mitt intryck också.
Handlar om psykologi
Just Pirjatanniemi var under vårvintern medförfattare till en rapport som slog fast att Finlands skärpta asyllinje inte kan förklaras med ändringar i utlänningslagen eller med att de asylsökandes profil är annorlunda nu jämfört med tidigare.
En misstanke är att Migrationsverket är underkastad politisk styrning.
Rosas är försiktig med att ta ställning i enskilda frågor, speciellt om de rör hemlandet, men konstaterar att politiska utspel är en sak och myndigheters agerande en annan.
Det handlar om psykologi, säger han. Även om en regering försöker göra landet oattraktivt i ögonen på asylsökande är det inte sagt att varje enskild domstol följer den linjen.
– Till exempel Ungern ger intrycket av att ingen får komma dit men rör man sig på Budapest gator ser man att verkligheten är en annan. Också antalet asylsökande i Finland har ökat i år jämfört med i fjol så i det avseendet har regeringen inte lyckats i sin politik, i den mån dess avsikt varit att avskräcka asylsökande.
Domstolarnas olyckliga lott
Efter rapporten om den stramare asyllinjen efterlyste många en oberoende utredning av Migrationsverket. Motargumentet är att Finland har förvaltningsdomstolar och Högsta förvaltningsdomstolen som ser till att asylbesluten är korrekta.
Är det riskfritt att sätta det slutliga ansvaret på domstolarna?
– Det är vår olyckliga lott att vi måste ta ansvar för kinkiga och besvärliga beslut. Domstolarna följer i mångt och mycket EU-direktiv, men visst kan man ha en utomstående kontroll.
Rosas säger att precis som en poliskår med långtgående befogenheter måste stå under stark kontroll kan också asylfrågor göra det.
– Men det slutgiltiga ordet i enskilda fall måste komma från domstolarna.
Olika lagtolkningar inget märkligt
Hans personliga åsikt är att ordning och reda måste gälla i migrations- och flyktingfrågor. De yttre gränserna ska kontrolleras, och personer som kommer in ska registreras. Allt annat skapar det problem, inte minst för de asylsökande själva.
Han kan förstå de italienska och grekiska regeringarnas krav på större solidaritet inom EU i hur de asylsökande fördelas mellan länderna. Just nu verkar många EU-länder nöjda med att ”sparka problemet till grannen”, säger Rosas.
Att praxis i asylfrågor varierar inom EU, och ibland i ett enskilt EU-land, är inte konstigt enligt Rosas.
– Det hör till lagar att de kan tolkas och tillämpas på olika sätt. En domstol i södra Finland kan ha en annan praxis än en i norr. Därför dinns det en ständig dialog mellan nationella domstolar och EU-domstolen.
Grundbeslut om länders säkerhet behövs
Men det finns ett problem som borde åtgärdas, säger Rosas. Problemet rör hur EU-länderna bedömer säkerhetsläget i länder som Irak och Afghanistan.
Just nu finns det stora variationer i den bedömningen. Finland avvisar afghaner medan Frankrike ser säkerhetsläget som för dåligt. Det leder till att asylsökande ”shoppar” länder, det vill säga söker asyl i ett land som bedömer hemlandet som osäkert.
– En hundraprocentig enhet är omöjlig men det borde finnas ett grundbeslut på EU-nivå om huruvida ett land är säkert eller inte.
Enligt Rosas kunde myndigheten Europiska stödkontoret för asylfrågor ges ett utökat mandat och bli det ämbetsverk som definierar säkerhetsläget i olika länder.
LÄS OCKSÅ: Längre livstidsstraff, slopa benämningen ”dråp”
Ledare: De djupa ledens frågor
Plock ur Europaforum Åbos program
- ”Migration i Europa – vilka utmaningar står EU inför?”, torsdag 30.8 klockan 13.15–15.00 i Kongressalen i Radisson Blu Marina Palace, Slottsgatan 32. Medverkar gör professor Bengt Kristensson-Uggla (ÅA), EU-domare Allan Rosas, Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP), professor i religionsvetenskap Peter Nynäs (ÅA) och biträdande professor i genusvetenskap Salla Tuori (ÅA).
- ”Vem bryr sig om EU?”, fredag 31.8 klockan 13.00–15.00 i Åbo stadsbiblioteks Studio, Slottsgatan 2. Medverkar gör Daniel Olin (YLE), Li Andersson (VF), Åsa von Schoultz (Helsingfors universitet) och Andreas Elfving (SFP). Diskussionen modereras av Ville Hupa (YLE) med inledande kommentarer av Lauri Rapeli (ÅA).
- ”EU:s värden – en medborgardiskussion under ledning av Jyrki Katainen”, lördag 1.9 klockan 10.30–12.00 i Radisson Blu Marina Palace. Medverkar gör också Sirpa Pietikäinen (C) ja Miapetra Kumpula-Natri (SDP) och Johanna Vuorelma (Helsingfors universitet).
- På Thaliatorget i Hansakvarteret ordnas under samtliga dagar diskussioner om EU med start klockan 10.30 (9.30 på fredag).
- Mera info om programmet: europeforum.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.