Är det dags för en församlingsreform?

Ingen röstning i församlingsvalet på Kimitoön kunde man läsa i ÅU. Är nuvarande förvaltningsmodell i församlingarna passé?
När man tar en titt på kyrkolagen, kyrkoordningen och andra dokument som reglerar den Evangelisk-lutherska kyrkans verksamhet, blir man nästan utmattad. Regelverket är fabulöst.
Kyrkan måste hitta nya vägar, om den ska ha en roll i människors vardag i framtiden. Enligt kyrkans egna webbsidor hörde 66,5 procent av finländarna till lutherska kyrkan i början av år 2022. Under de senaste åren har antalet medlemmar i kyrkan sjunkit. Ännu på 1980-talet hörde över 90 procent av finländarna till lutherska kyrkan.
Trots att församlingarna varje år också får nya medlemmar minskar antalet församlingsmedlemmar kraftigt. Färre medlemmar betyder lägre skatteintäkter. Om små församlingar blir tvungna att höja skattesatsen, kommer det sannolikt att ytterligare minska antalet församlingsmedlemmar.
Situationen i församlingarna varierar mycket. Det finns aktiva och livskraftiga församlingar samtidigt som det finns församlingar som kämpar med krympande resurser. En stor orsak till flera församlingars knepiga läge är det krympande befolkningsantalet på församlingens område.
Enligt kyrkolagen ska församlingsindelningen motsvara kommunindelningen så att varje kommun i sin helhet befinner sig på området för samma församling eller samma kyrkliga samfällighet. En utväg för församlingar som kämpar med resursproblem är att ingå i en kyrklig samhällighet. En dylik konstellation torde ändå inte stärka församlingens sits.
Kimitoöns församling är ett exempel på flera församlingar där församlingsval inte kan hållas på grund av litet intresse att medverka i församlingens beslutsfattande. I församlingsvalet som hölls för nu pågående period, hölls sämjoval i 19 av Borgå stifts 52 församlingar.
Det är inte försvarbart att upprätthålla en så kallad demokratisk förvaltningsmodell, som bygger på att val förrättas, i en situation där det inte finns kandidater att välja mellan. Borde kyrkan gå in för en modell där man kan vara medlem i kyrkan, inte i enskilda församlingar?
Alla som vill höra till kyrkan borde också ha rätt att välja vilken enhet man vill höra till. Samhället har förändrats och kommer att förändras. Allt färre kommer att vara bundna till endast en plats.
Kyrkan kommer också i framtiden att behöva verksamhet på lokal nivå, det är det lokala som är en av kyrkans styrkor. För att överleva framtiden, borde kyrkan kanske ändå fundera på om församlingarna i nuvarande form borde omdefinieras. En ny kyrkolag är inlämnad till riksdagen, men den löser inte kyrkans prövningar.
Det torde vara dags för kyrkan att uppdatera sin förvaltningsstruktur och verksamhetsmodell till 2000-talet. En lättare struktur skulle skapa flexibilitet, spara resurser och öppna upp för nya lösningar.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.