Är Hesburger ett bevis på livskraft?
Alla kommuner fikar efter nya företag eller upp-muntrar till nya investeringar på orten. Berättar en ny snabbmatsrestaurang om att orten är en tillväxtort?
Vad kännetecknar framgångsrika tillväxtorter? En mätare på växande orter torde vara antalet beviljade bygglov. Som andra indikatorer kan användas befolkningsutvecklingen, antalet fyllda affärslokaler eller antalet bussturer till och från orten. Listan på mätare kan vid behov förlängas.
Vad är det som gör en ort attraktiv för affärsverksamhet? Om ett bolag ska sälja varor eller tjänster torde det kalkylerade kundunderlaget vara avgörande, då man fattar beslut om var man öppnar en ny enhet eller utvidgar befintlig verksamhet. Betyder det här att snabbmatskedjor och olika affärskedjor genom sina etableringar samtidigt signalerar vilka orter som kommer att ha en framtid?
Utöver de direkt företagsekonomiska förutsättningarna finns det flera allmänna faktorer som påverkar enskilda beslut i företag. Stämningen på en ort, smidiga men ändå grundliga lovprocesser, synen och tron på framtiden har avgörande betydelse då enskilda beslut fattas i företag.
För någon kan möjligheten att bo i ett hus med äppelträd i trädgården avgöra var man startar sin firma. För någon annan kan det vara en bra skola och nära och bekvämt till den dagliga servicen.
Förutsättningarna för att bo och verka i skärgården är i dag minst lika goda som de var under postbussarnas tid. Det gäller bara att se möjligheterna och hitta lösningarna.
Snabbmatskedjan Hesburger, som funnits i Pargas sedan början av 1990-talet, berättade under veckan att de ska flytta in i en ny arkitektdesignad byggnad vid Vapparvägen i Pargas. Kan det här tolkas som att snabbmatsbolaget, som har verksamhet i flera länder, anser att Pargas är en framtidsort att satsa på?
Kommunerna kan delas in i två grupper, de kommuner som har en snabbmatskedja på orten och de som inte har det. Det här resonemanget kan utvidgas till att gälla också olika affärskedjor. Var väljer de olika butikskedjorna att öppna en butik?
Reso och S:t Karins är i sin egen klass då det gäller olika butikskedjors närvaro, medan också den största tätorten i Pargas klarar sig ganska bra i jämförelsen.
Ett exempel på en ort som har ett bra utbud på varor och tjänster, men som saknar många av de nationella kedjorna är Kimito. Bolaget Puuilo köpte nyligen tre av affärskedjan Hurrikaanis fyra butiker. Butiken i Kimito lämnas utanför köpet. Betyder det här att Kimitoön inte förväntas ha livskraft i framtiden?
De nationella butikskedjorna utgör ändå inte grunden för det lokala näringslivet. Lokala företag och företagare utgör stommen för näringslivet. Åboland är en synnerligen företagstät region, där de små lokala företagen har en stor roll. Devisen köp lokalt är alltid aktuell.
Är nationella företagskedjors etableringar ett bevis på att en ort har lyckats med sin näringslivspolitik? Svaret är mera ja än nej. I alla fall berättar det om att man räknat med att det kommer att finnas både köpkraft och livskraft på orten.
En snabbmatskedja eller en stor butikshall med prylar avgör ändå inte framtiden. På sikt är det atmosfären på orten, det unika och lokala och en klok markplanering som avgör om en ort blir eller förblir en tillväxtort.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.