Barnfattigdom handlar också om inre säkerhet – vem vinner på att barn mår eländigt?
Inget samhälle vinner på att öka klyftorna mellan olika grupper. Att efteråt försöka överbrygga en stor djup ravin som redan har uppstått är betydligt mer komplicerat och kostsamt än att försöka undvika att dylika avgrunder öppnar sig.
Det talas mycket om säkerhet i dag, både om inre och yttre säkerhet. En aspekt av säkerhet är trygghet.
Rädda Barnen publicerade i början av veckan sin årliga stora rapport ”Barnets röst 2023”, någonting som organisationen har gjort sedan 2001.
Den bygger på svar av 1 725 barn och unga från en omfattande webbenkät, där de som svarade fick vara anonyma.
Största delen var 13–15-åringar, men också yngre barn svarade på de omkring 40 frågorna.
Svaren målar upp en sorglig bild av hur det kan vara att vara barn eller ung i Finland idag. Anmärkningsvärt är att svaren har samlats in i våras, innan den nuvarande regeringens sparåtgärder ens har börjat genomföras.
Temat för enkäten den här gången var hur barn och unga upplever familjens ekonomiska situation och sitt eget välbefinnande.
Fjorton procent av dem som svarade upplevde familjen som låginkomsttagare. Det var speciellt barn till ensamstående föräldrar som definierade sig som låginkomsttagare.
De här barnen mådde också sämre än andra som svarade på enkäten.
Rädda Barnen skriver att barnen i årets rapport berättar mer om problem med psykisk ohälsa och svåra relationer än tidigare år.
Många uppger också att de inte har fått stöd eller hjälp för sina problem.
Av de barn som svarade att de kom från en familj med låga inkomster uppgav över hälften att deras psykiska hälsa var dålig.
I familjerna med låg inkomst svarade nästan alla barn att de var oroliga över familjens ekonomiska situation. De var oroliga för framtiden och kände att de inte hör hemma någonstans.
Det finns finländska barn som har blivit tvungna att sluta med en hobby för att familjen inte har råd med att de fortsätter.
Det finns barn som säger att familjen inte har tillräckligt med mat.
”Det finns dagar då vi inte ens kan äta makaroner en vecka i sträck, för att det helt enkelt inte finns pengar… … det kan till och med gå en vecka utan att jag äter ordentligt.”
Ur svaren framgår det också att det finns föräldrar som inte äter för att barnen ska få mat och att frukt och annan hälsosam mat är för dyrt. Det finns familjer i Finland där barnen inte får äta sig mätta.
En ung människa har svarat att hen nästa år måste flytta till annan ort för att gå i gymnasiet eller yrkesskola, då sådana skolor inte finns på hemorten. Hen vet redan nu att hen inte kommer att ha råd med alla måltider för att kunna betala hyran.
I dagens samhälle där snart sagt allt kräver digitala identifieringar och tillgång till webbtjänster säger hälften av barnen i låginkomstfamiljer att familjen inte har råd med en dator.
De här barnen är trötta och stressade, men också avundsjuka. De känner skuld, sorg och skam över sin situation. Över sextio procent av barnen i familjer med låga inkomster känner sig ensamma.
En del känner också hat mot dem som har det bättre ställt. Andra avskyr sig själva.
Många är oroliga för framtiden. Tryggheten är väldigt långt borta för den som inte får äta sig mätt och för den som är orolig över att föräldrarna inte ska orka för att de oroar sig så mycket över familjens ekonomi.
Och det är här som välfärdssamhällets fundament gungar till.
Vem vinner på att barn känner sig eländiga?
Hat, avund och avsky är inga bra byggstenar i en demokrati.
Barnfattigdom är ett så allvarligt problem att politikerna och beslutsfattarna inte borde kunna blunda. Barnfattigdom är ett hot mot hela samhället.
Julen närmar sig och med den förväntningar på julklappar och godsaker till julbordet.
Många församlingar och frivilligorganisationer samlar in gåvor och presentkort för att kunna lysa upp någons jul. Många ställer upp och bidrar på olika sätt.
Många vill glädja någon annan.
Men det är inte julafton alla dagar, och det är den grå vardagen som är den stora utmaningen för de här barnen och deras familjer.
Åtgärder som förvärrar de här människornas situation borde vara helt uteslutna.
Grundtrygghet är ett begrepp. Har det också ett verkligt innehåll?
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.