BOKEN: Brander gör upp med skadliga maskulinitetsideal – "Jag är egentligen empatisk, men jag kvävde den sidan av mig"

Författaren Juhani Brander vill rasera maskulinitetsnormer som skadar både en själv och andra människor i en personlig bok. Det svåraste att skriva om var hans egna upplevelser av sexuella trakasserier i barndomen.
— Jag är egentligen en empatisk och omvårdande människa, men jag undertryckte denna sida av mig.
Maskulinitetsnormer pressar män in i en smal mall och den som går utanför mallen straffas genom att bli kallad homo eller på andra sätt feminiseras.
— Många män, särskilt i min generation som växte upp på sjuttio- och åttiotalet, har internaliserat hårda maskulinitetsideal så djupt att det skadat deras välbefinnande och hälsa.
Därför ville Brander skriva boken ”Miehen kuolema – Pohdintoja maskuliinisuudesta” (ung. Mannens död – reflektioner om maskulinitet). Men han är noga med att påpeka att alla män inte skadats på samma sätt av dåliga maskulinitetsideal. Han skriver ur sina egna erfarenheter.
— Jag växte själv upp i en väldigt toxisk maskulin miljö.
Under Branders uppväxt i Pikis utanför Åbo dolde han att han läste böcker. Han skulle ha velat dansa, men det gjorde bara bögar så i stället började Brander lyfta tyngder och gick en grundkurs i judo. Att uppfylla mansrollen var en performans där det ingick att vara aggressiv och bemästra de rätta raggningsknepen.
— I detta spel ingick en ganska objektifierande syn på kvinnor.
Pojkar utsätts för sexuella trakasserier
Mycket av boken handlar om hur maskulinitetsideal gör män till sämre människor för sig själv och för andra.
Men i bokens första essä beskriver Brander olika situationer i sin barndom och ungdom då han blev utsatt för sexuella trakasserier av vuxna män.
Han skriver bland annat om hur han som 12-åring i simhallens bastu utsattes för två män som stirrade honom mellan benen.
Männen följde efter honom både till duschrummet och i bassängen. Brander upplevde situationen som förvirrande och obehaglig och han kände skam.
Dessa upplevelser var svårast att skriva om.
— Jag ville bryta tystnadskulturen. När jag själv började tala om sexuella trakasserier visade det sig att många andra män i min generation hade likadana erfarenheter.
Skam har en central plats i boken.
Skammen uppkommer när man inte kan leva upp till maskulinitetsidealets snäva mall. Att visa sig svag eller sårbar leder till skam. Att känna skam ses också kulturellt som något feminint, vilket förstärker känslan av svaghet och misslyckande, menar Brander.
Hockeykillar får frikort att bete sig svinigt
Brander skriver om hur skadliga maskulinitetsnormer får florera fritt inom sportsammanhang.
Hockeykillar får en extra bitsk känga.
Brander, som i sin ungdom aktivt följde med ishockey och umgicks i hockeykretsar, beskriver hur ishockey präglades av en misogyn matchokultur.
Och i stället för att fördömas hyllades de som hjältar. ”De gick som om de ägde gatorna. På ett sätt gjorde de det också”, skriver Brander om sina ungdomserfarenheter av TPS-spelare i Åbo.
Denna attack mot hockeykulturen har inte fallit i god jord hos alla.
— Jag fick väldigt mycket skit för att jag skrivit om hockeykillar. Ishockey verkar fortfarande vara en helig ko i Finland.
Bland annat HIFK:s målvakt Frans Tuohimaa har sagt i en intervju i Helsingin Sanomat att han inte alls känner igen sig i Branders beskrivning av ishockeykulturen.
Men Brander har inte enbart fått kritik för sin beskrivning av hockeykillar. Bland annat skrev den tidigare ishockeyspelaren och tränaren Petteri Sihvonen en kolumn i Hämeen Sanomat där han ifrågasätter ishockeyspelares upphöjda position och avslutar med att säga att Branders mörka beskrivning av ishockeykulturen fortfarande stämmer.
Brander har också fått meddelanden från både män och kvinnor som skriver att de önskar att någon skulle ha skrivit en liknande bok när de var unga.
— Mammor har också tagit kontakt och tackat för att jag skrivit om att växa upp som pojke. De har känt igen saker hos sina egna barn.
Det har helt klart funnits en efterfrågan på en bok som kritiskt synar maskulinitet inifrån. Boken, som utkom i mitten av februari, var i flera veckor den tredje mest sålda boken på Akademiska bokhandeln och den har lånats flitigt på bibliotek.
Porr förvränger pojkars syn på sex
Porr var en central del av Branders och hans vänners sexuella skolning. Genom porrtidningar från R-kiosken och senare porrfilmer lärde de sig att samtidigt åtrå och förakta kvinnor.
Brander lyfter fram hur porrberoende kan skada mäns sexliv.
— Många män har svårt att få erektion när de har en levande person framför sig som inte är ett objekt på en skärm.
Brander är rädd för att porr, som är så lätt tillgängligt i dag, brutaliserar uppfattningen om sex.
— Jag tror att en viss sensitivitetsfostran behövs för att försöka dämpa porrens skadliga effekter.
Porren kommer med en bild av mannen som den aktiva parten och kvinnan som ett passivt objekt. De maskulinitetsideal som vi matas med, där manlighet förknippas med sexuell prestation, gör att sex för män lätt blir ett prestationsmoment snarare än ett intimt möte med en annan person, menar Brander.
Men han påpekar att kvinnor också bidrar till att upprätthålla skadliga heterosexuella roller.
— Jag har blivit straffad av flickvänner för att jag har gråtit. Att jag visat mig svag verkar ha förstört den bild de ville upprätthålla av mig som den stabila och trygga beskyddaren. Då har också bilden av mig som ett erotiskt subjekt fått sig en törn.
4.12.2022 Den ursprungliga bilden på Juhani Brander i artikeln byttes ut mot en annan bild på samma person.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.