Mikael Heinrichs 11.12.2023 20:22

Budgetbehandlingen i Pargasfullmäktige präglades av en stor oro för det som komma skall. Att godkänna en minusbudget på -2,6 miljoner euro var ingen angenäm uppgift. Statsandelarna som minskar med omkring 2,7 miljoner euro under 2024 jämfört med detta år nämndes också flitigt.

Ett halvt årsverke av den tjänsten inom tillståndstjänster som drogs in då stadsstyrelsen behandlade budgetförslaget återinfördes, vilket betyder ett tilläggsanslag om 29 000 euro. Tillägget kom till på förslag av Kurt Ekström (SFP).

Erika Silventoinen (SFP) föreslog ett tilläggsanslag på 30 000 euro för svenskspråkig utbildning för att timresursen ska kunna bibehållas på sin nuvarande nivå, men det förslaget förföll med rösterna 18–17. Senare föreslog hon också ett tilläggsanslag på 37 000 euro för motsvarande ändamål på den finskspråkiga sidan, där föll rösterna likaså 18–17 för att inget tilläggsanslag beviljas.

Balanseringsprogrammet oroar

På investeringssidan svalde fullmäktige hela listan utan motförslag, antagligen i väntan på balanseringsprogrammet. Det kommande balanseringsprogrammet, som ska utarbetas under början av nästa år, oroade nämligen fullmäktigegrupperna.

Frågetecknen med stadens fastigheter som hyrs ut till Egentliga Finlands välfärdsområde, den kommande reformen av arbets- och näringstjänsterna, vilka är statsandelarnas storlek efter nästa år och inflationens utveckling är alla faktorer som staden inte direkt kan påverka. De kommande årens investeringsnivå är däremot det enda man direkt kan påverka.

Läget med Malms skola gör situationen knepigare, eftersom den senaste uppskattningen är att huset kommer att sluka till och med 8,8 miljoner euro under de kommande fem åren.

Ekonomichef Petra Palmroos påpekade att målsättningen för nästa års investeringar var omkring 5 miljoner euro, men att man på grund av Malms skolas nödvändiga ingrepp landar på investeringar om 6,2 miljoner euro.

– Det betyder samtidigt att staden tar tilläggslån på 3,4 miljoner euro. Lånestocken landar efter det på cirka 48 miljoner, vilket betyder 3 263 euro per invånare – och det är högre än medeltalet i landet.

Styrelseordförande Gilla Granberg (SFP) påminde i sitt inlägg att man inom staden under nästa år kommer att hamna tänka om, tänka nytt och tänka sparsamt.

– Vad ska vi utveckla, vad ska vi avveckla och vad ska vi låta bli att inveckla? Vi är ingen kriskommun och ska inte bli det, sade hon och hänvisade till stadens ackumulerade överskott om 11 miljoner euro.

Skolnätsutredningen kommer sannolikt att tas upp igen

SFP-gruppens ordförande Jan Eriksson ville passa på att ge hela politikerkåren en känga då han tillsammans med de andra ordförandena tvingas försvara en minusbudget.

– I ett längre perspektiv går vi mot att bli en kriskommun. Det kommande balanseringsprogrammet är viktigt och alla glädjekalkyler som vi behandlar i dag kommer att strykas i och med balanseringsprogrammet. Vi står inför svåra och obekväma beslut under nästa år och kommer att gå igenom skolutredningen på nytt.

Samlingspartiets Markku Orell var inne på liknande spår. Det han – och partiet – saknade i boken var ändå svar på frågor kring vilka förändringar som är på gång. Konkretin saknas i budgetboken, då man endast ser stora förändringar i kostnaderna på vissa poster, men helt utan motiveringar.

– Brandstationen är också ett stort frågetecken, eftersom det enligt fastighetschefen finns en risk för att staden kommer att hamna stå för renoveringsnotan där. Om så blir fallet, kommer 10 miljoner euro inte att räcka till. Då ökar skuldsättningen ytterligare och då börjar vi vara nära kriskommunsstatus.

Den stundande försäljningen av fjärrvärmebolaget lyftes också upp och Orell påminde om att de eventuella intäkterna ska användas igenomtänkt – och inte för att täcka luckor i driften.

SDP:s Mikaela Luoma sade att man trots det trängda läget också ska titta på de positiva investeringar som gjorts och nämnde bland annat lärcentret Brava som varit en stor investering för en liten stad.

De Grönas Mika Wallin förespråkade en större öppenhet och ett bättre samarbete och dialog med kommuninvånarna.

– Pargasbornas behov borde vara det som styr vårt jobb. Vi måste se igenom investeringslistorna och se vad vi helt på riktigt behöver just nu, alla önskemål kan inte förverkligas.

Sannfinländarnas Mika Peltokorpi påtalade lösa tyglar i den ekonomiska disciplinen.

– Planerandet av det nya varumärket slukade mycket pengar och arbetet köptes in av en utomstående part. I sju månader har man planerat fjärrvärmeförsäljningen, men det presenteras för fullmäktige först nu då det är dags att skriva under.

Vänsterförbundets Nina Söderlund påtalade att skärgårdstillägget just nu utgör en betydande del av de statsandelar som Pargas får – och att det samtidigt förpliktar till att använda medlen för skärgårdens bästa.

– Jag hoppas verkligen att gruppen som funderar på det kommande balanseringsprogrammet kommer ihåg det.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln