Dagens "Panic Saturday" står för panik med julshopping, men det är jordklotet som har panik, julen kommer nog

Finländarna köper i år cirka 5,6 miljoner julblommor i plastkrukor. De plastkrukorna blir 56 000 kilo plastavfall och det ska mätt i koldioxidutsläpp motsvara hur man med en bil av årsmodell 2018 kör 1,19 miljoner kilometer eller 30 varv runt jordklotet.
Sådana exempel hittar man bland årets julnyheter. Texten om julblommor och plastavfall publicerades på Yle Uutisets sajt på fredag.
Heikki Lakstedt på Lakstedts trädgård nära Tavastehus intervjuas. Han hoppas och väntar ivrigt på att massproduktionen av ersättande material för plastkrukorna skulle komma igång. Utvecklingsprojekt pågår, massproduktionen dröjer. Cellulosabaserade krukor är något han nämner.
Nu är inte avsikten höja pekpinnen mot julblommor.
De allra flesta firar jul med inte bara det lilla extra, utan mycket extra: Extra gott att äta, julblommor och julljus, gåvor till de närmaste. Inför jul konsumerar vi i förhållande till vad plånboken tillåter.
Men miljömedvetenheten har kommit in i vårt julfirande, konstaterar också Helsingfors universitets professor i konsumtionsekonomi, Visa Heinonen, i en annan Yle Uutiset-artikel (20.12).
Trenden är att fler än tidigare resonerar i termer av hållbarhet och etik i sin julshopping.
Men något nytt fenomen är det inte.
2006 gjorde ÅU en tipslista på etiska julklappar, i tider då Kyrkans Utlandshjälps ”ge en get i julklapp” hade slagit i genom. Att ge medel för trädplantor i utvecklingsländer var ett julklappstips 2009, då klimatmötet i Köpenhamn var aktuellt.
Madridmötet slutade nyss i något av ett fiasko, även om tusentals tjänstemän på ett globalt plan har planerat för det i månader. Några länder – eller deras ledare – hånar resten av världen, men arbetet går vidare. Det finns inte några alternativ.
År 2008 skrev vi i denna spalt om hur recessions(h)julen snurrar.
Recessionen påverkade julhandeln som dittills hade slagit nya rekord precis varje år – och som har fortsatt att göra det, det gångna decenniet också. När julhandeln 2014 beskrevs i nyhetstexter var ett tema att handla lokalproducerat.
Att tänka lokalproducerat, etiskt, hållbart och klimatsmart i sin julshopping – det är alltså verkligen inte årets uppfinning, tänket har funnits länge.
Men i år kanske det har sin bästa chans hittills att bli årets tema.
Det här kunde vara året när tänket genomsyrar allt och alla, när det i varje hem finns någon som säger att julklappar inte behöver vara saker och ting – de kan till exempel vara sådant vi annars också nyttjar; mat, dryck, teater- eller konsertupplevelser.
Det här kan vara året när vi lär oss sätta naturens mångfald framför människors enfald, framom begäret av mer prylar.
Det är lätt att komma till korta. Det finns alltid ursäkter och förklaringar och undantag. Vi är människor.
Vi ska inte behöva känna ångest, men lite skam kan faktiskt vara på sin plats.
När det gnager lite har vi tagit ett steg mot en ny medvetenhet.
När vi tänker till innan vi köper mer mat än vi någonsin kommer att äta, när vi nöjer oss med ett par konfektaskar i stället för fem, när vi väljer hållbart istället för slit-och-släng, då har vi kommit en bit på väg.
”Panic Saturday” lär den här dagen kallas, den sista lördagen före jul. Paniken står då för den hysteriska sista-minuten-shoppingen som tenderar att bli just sådan, panikartad och oplanerad, vilket kan leda till mindre lyckade uppköp.
I en klimatmedveten julshopping står paniken för något annat.
Det är jordklotet som har panik.
Vi som försöker blunda för det behöver påminnelserna, om och om igen.
Julen kan gärna få vara det där lilla extra. Men det blir bra även om vi lägger betoning på ordet lilla.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.