De äldre är skärgårdens stora resurs
Alla kommuner drömmer om nya invånare. Högt i kurs är barnfamiljer och ungdomar. De äldre verkar vara en bortglömd resurs.
En levande skärgård har under flera årtionden varit ett tema under otaliga seminarier och symposium. Livskraft är den senaste verbala idén och lösningen på bekymren med befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen.
Under 1950-talet startade en utflyttning från skärgården och fram till 1980-talet hade skärgårdens befolkning minskat med cirka en femtedel. Tyvärr har den här trenden hållit i sig.
När skärgårdens befolkning krymper, blir också de svenskspråkiga i regionen färre. I Åbo har antalet svenskspråkiga ändå ökat en aning de senaste åren.
Om Egentliga Finland också i framtiden ska ha en tvåspråkig vardag är kommunerna Pargas och Kimitoön i nyckelposition. Trots att Åbo officiellt är en tvåspråkig stad är den i praktiken finskspråkig. Små tecken tyder på att Åbos högsta ledning vill lyfta fram och stärka stadens tvåspråkighet, men vägen är ännu lång för att de ska märkas alla dagar.
Landskapet Egentliga Finland kan delas in i två delar, de kommuner som växer och de kommuner som krymper. Enligt portalen Lounaistieto har befolkningen i landskapet ökat med 3 306 personer under de senaste 12 månaderna. Det är främst Åbo som växer, men också 12 kommuner kring Åbo visar plus. 14 kommuner har en negativ befolkningsutveckling.
När befolkningen i Pargas och Kimitoön minskar betyder det att främst skärgårdsdelarna får färre invånare. Trots en stor fritidsbefolkning, är det bekymmersamt då allt färre väljer att eller har förutsättningar för att bo i skärgården.
Patentlösningen med distansarbete har åtminstone inte ännu medfört många nya invånare för skärgårdsdelarna. Den ökade möjligheten till distansarbete har sannolikt ändå bidragit till att allt fler har möjlighet att vistas längre tider i fritidsbostaden.
För att skärgården också framöver ska ha en fungerande vardag, måste fokus flyttas på de äldre som bor och har möjlighet att bo i skärgården. Vad behövs för att flera äldre ska upptäcka fördelarna med att bo i skärgården?
I dag är 36 procent av Kimitoöns befolkning över 65 år, medan motsvarande siffra i Pargas är 29,2 procent.
De gäller att ännu tydligare lyfta fram det som fungerar och fördelarna med att få bo i världens vackraste skärgård. Skärgården, som precis alla samhällen, har sina problem. Problemen kan ändå åtgärdas om man gör det målmedvetet och fokuserar på lösningar.
Det finns en tendens att utveckla problemen i stället för att inrikta sig på att avveckla dem. Förutsättningarna för de olika delarna i skärgården är olika, men alla delar och byar har sina styrkor.
När man vill möjliggöra boende för äldre i skärgården är det viktigt att beakta att den dagliga servicen måste vara tillgänglig på nära håll. I dag finns det en hygglig servicenivå i många av skärgårdens tätorter. Hur kan man behålla den?
De äldre kan ge varje kommun och by både talkokraft och drivkraft. De är möjligt att de äldre blir skärgårdens nya superkraft.
En lösning på problematiken kunde vara att allt fler fritidsboare i skärgården kunde mantalsskriva sig och betala skatt på två orter. Vi är många i bekantskapskretsen som tycker så. Själv valde jag att mantalsskriva mig på Lillandet år 2020 och har istället en ”fritidsbostad” i Åbo. Varför inte ?
Distansarbete är ingen patentlösning. Det är fler och fler som vill jobba och vistas i skärgården, men de allra flesta kommer just för att vistas. Inte för att bli fast bosatta.
Skärgårdskommunerna borde inleda en aktiv dialog med staten om ”dubbelt medborgarskap”. Vi är många som vill aktivt jobba för en livskraftigs skärgård.