"De asylsökande lever ett så normalt liv som möjligt"
Familjen Picado hör till Pansioförläggningens klienter, men bor i en egen lägenhet i ett av höghusen i närheten. Foto: Kim Lund
Pappa Rodolfo Picado från Nicaragua skuffar barnvagnen med flickorna Ariana och Adriana nedför backen utanför Röda Korsets förläggning i Pansio.
Framför dem går äldsta flickan Ariana som svänger sig om och springer fram till sina systrar för att få vara med på bild.
Familjen är på väg till sin lägenhet ett par hundra meter från förläggningen.
I köket på tredje våningen kokar somaliern Mahamed Omar sin morgongröt medan en höggravid kvinna går förbi i korridoren.
Mahamed Omar med morgongröten. Foto: Kim Lund
Den skolklass som samlas varje dag för att läsa finska är på studiebesök till Konserthuset och därför är det ovanligt lite folk i farten.
Totalt inhyser förläggningen 210 asylsökande fördelade på själva huvudbyggnaden och i ett tjugotal lägenheter i höghusen i närheten. Dessutom bor omkring 270 asylsökande hos vänner, släktingar, äkta hälfter eller partners.
De väntar alla på att deras asylprocess ska framskrida, antingen i form av det första förhöret med Migrationsverket eller på det slutliga beslutet på hur det går med deras ansökan.
Bland de boende finns omkring 30 nationaliteter. En ny grupp är asylsökande från forna Sovjetunionen, många av dem är Jehovas vittnen. Andra nykomlingar kommer från Latin- och Sydamerika samt Turkiet.
Här finns också många familjer med totalt cirka 50 barn vilket gör att livet i förläggningen är rätt så stabilt och lugnt.
– De asylsökande lever ett så normalt liv som det är möjligt efter omständigheterna. Det skulle säkert vara annorlunda om här fanns 300 ensamstående män, säger förläggningens chef Heimo Nurmi.
Heimo Nurmi är biträdande chef för förläggningen i Pansio. Foto: Kim Lund
Närmare 100 av klienterna har förnyat sina asylansökningar, de flesta av dem är irakier. En del av dem har varit här sedan 2015 då över 30 000 asylsökande kom till Finland.
Den långa väntetiden har satt sina spår, säger Nurmi.
– Det är en utmanande grupp som riskerar att bli papperslösa. Osäkerheten gör att deras psykiska och fysiska resurser börjar ta slut då det inte syns något ljus i tunneln.
För tre veckor sedan begick en ung afghan självmord i Nykarleby efter att ha fått avslag på sin andra asylansökan. Att någon skulle ta till så drastiska åtgärder tror Nurmi inte är aktuellt i Pansio.
– I bland kan det hända att någon hotar med att begå självmord om hen får avslag på sin asylansökan, men jag har inte hört att någon på allvar har tänkt gå så långt.
Program, skola och aktiviteter
För att få tiden att gå och hålla klienterna sysselsatta ordnas det program och olika aktiviteter.
Förläggningen har ett fotbollslag och de asylsökande städar själva sina rum, kök och gemensamma utrymmen. Man försöker också utnyttja deras specialkunnande.
Finns det en rörmokare, är det naturligt att han hjälper till med rörarbeten, förklarar Nurmi.
Förutom språkundervisningen ordnas det ett par gånger i månaden lektioner i hur det finska samhället, arbetslivet och rättsväsendet fungerar.
– Deltagandet är obligatoriskt. Har man rättigheter har man också skyldigheter. Om man inte deltar kan det inverka på dagpenningens storlek, säger Nurmi.
”Bosco” flydde från Rwanda för tre månader sedan. Foto: Kim Lund
”Bosco” kom från Rwanda till Finland för ett par månader sedan. Han vill inte låta sig intervjuas med eget namn i rädsla för att den rwandiska regimen ska hitta honom. Han jobbade som rektor för en skola och var aktiv inom oppositionen.
Därför säger han att han blev dödshotad och var tvungen att fly.
Efter den första tiden i Pansio har han nu börjat anpassa sig.
– I början var det svårt. Allt var nytt och jag kunde inte sova. Nu känns allt okej och jag fördriver tiden med att gå till butiken, åka in till stan och umgås med andra asylsökande. Jag läser mycket och håller på att skriva en bok om Rwandas historia före och efter folkmordet.
”Läget är inte hoppplöst”
Den 20 juli fjol trädde en ny lag som ska påskynda asylprocessen i kraft. Enligt den får behandlingstiden för nya asylansökningar inte vara längre än sex månader.
Det är en bra reform som har underlättat situationen för många, säger Nurmi.
Men den kan inte tillämpas retroaktivt på dem som lämnat in sin ansökan innan lagen trädde i kraft, och därför kan väntetiderna fortfarande bli ohemult långa.
Nurmi tror ändå på rättsstaten Finland.
– 37 procent av de asylsökande får ett positivt beslut och situationen är inte så illa som man i bland låter påskina. Läget är inte hopplöst och om det finns skäl att få asyl eller uppehållstillstånd får man nog det.
LÄS OCKSÅ: Migrationsverket lägger ner förläggningar — Pansio hotas inte av stängning
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.