De dolda poliserna

Tio nya fartkameror togs i bruk i Åbo på måndagen. Närmare bestämt handlar det inte om tio nya kameror, utan om tio kamerastolpar med plats för en fartkamera. Stolparna hittas på Satakuntavägen, Kärsämäkivägen, Begravningsplatsvägen, Vakka-Suomivägen, Lillheikkilävägen, Hallisvägen, Gamla Tavastlandsvägen och Rustmästarevägen. Egentligen kunde väl polisen ha låtit bli att berätta om det hela, men målet är ju inte att bötfälla folk, utan att förbättra trafiksäkerheten.
Antagligen finns det de som i fortsättningen kommer att plira med ögonen för att om dessa stolpar är ”aktiva” eller inte, och sedan anpassa gaspedalens ställning enligt den uppfattade bötesrisken. Tomma lådor lär nämligen ha två mörka rundlar, medan man i de stolpar som är laddade med en kamera ser blixten i den ena rundeln. Det här är inget hysch-hysch-hemligt, utan ett citat av överkommissarie Dennis Pasterstein.
Sedan är det en annan sak att det säkert är för sent att spana in rundlar då man närmar sig en stolpe. Dessutom kan det ju vara att polisen trixar lite också i vår region.
En numera redan pensionerad konstapel från Leppävirta började en dag sätta in cd-skivor i tomma stolpar, så att det skulle se ut som om de hade kamerablixtar. Det här har för övrigt också bekräftats av Pasterstein. Knepet har sedan spritt sig till andra regioner – kanske också till Åbo? I Helsingforsregionen lär poliser till och med ha någon slags attrapp som påminner om en kameralins i den andra rundeln.
Det finns bilister som tror på olika knep för att undvika böter. Det finns bland annat sprejlack som sägs bilda en hinna på registreringsskylten som gör att beteckningen är oläsbar då man tar en bild med hjälp av en stark blixt. Dylika knep och många andra diskusteras på nätforum, men det handlar såklart om ett marginalfenomen hos oss. I vissa länder säljs draperier för bilens skyltar.
Somliga bilister har inte några magiska knep men säger sig vara sura för att de nu måste stirra på hastighetsmätaren hela tiden. Eller så anser de att trafiken blir mindre smidig då somliga bilister (det är alltid ”de andra bilisterna”) kommer att bromsa häftigt före kamerorna och sedan gasa på.
Några få blir riktigt arga. Nyligen sprejmålades fartkameror i Sibbo. Skadegörelse sker, men är sällsynt.
Automatisk övervakning av hastigheter väcker känslor, särskilt då nya kameror installeras. Varför inte fler synliga poliser i trafiken istället? Å andra sidan är finländsk kamerapraxis i sig självt väldigt synlig.
I många länder kan fartkameror kan väl dolda, exempelvis i låga diskreta stolpar, delvis skymda av exempelvis vägräcken. Dessutom plåtar de oftast åt andra hållet, i färdriktningen, så att deras ”bötesfotograferingar” inte är lika lätta att se som då en kamera i Finland blixtrar till för någon bil som kör framför en.
Polisen betraktar kamerorna som ett bra komplement till annan trafikövervakning. Enligt studier har fortkörningar och allvarliga olyckor minskat på områden med automatisk kameraövervakning. Det tog sin tid innan trafikanter vande sig också på riksettan, men på sikt minskade fortkörningarna också på avsnitt där det inte fanns kameror.
Data från olika kameraförsedda vägavsnitt tyder på att snitthastigheterna först minskar, men sedan återgår till nästan tidigare nivå. Det inledande skedets fenomen med bromsningar inför kamerorna är alltså övergående. Då allt fler bilar numera har farthållare, kan vi också anta att det blivit allt ovanligare att folk hajar till och behöver bromsa.
Den stora positiva skillnaden efter en kamerainstallation är att andelen som kör klart för fort (10 km/t eller mer över det tillåtna) minskar på ett betydande sätt. Det här märktes också väldigt tydligt då huvudstadsregionens Ring ett nyligen fick kameror.
På sikt finns det ändå vissa kritiska aspekter då det gäller den ansiktslösa automatiska trafikövervakningen. Om den nya vägtrafiklagen skärper bötespraxis på ett sätt som gör att kamerorna uppfattas som inget annat än en allt viktigare intäktskälla för staten, löper vi en risk för att respekten för trafikregler minskar. Dessutom måste skärpta regler motiveras med trafiksäkerhet, inte med att staten ska få mer bötesintäkter. En trafiklagsreform gick nyligen om stöpet då den inte kunde motiveras med ökad trafiksäkerhet.
Här har vi ett bekymmer: När polisen meddelar om nya fartkameror i Åbo hänvisar de till forskning från 2009, gällande perioden 1998–2007. Det behövs utan tvekan färskare data om bilister, kameror och trafiksäkerhet. Det skulle öka trovärdigheten. Och för att citera det som polisen sagt: Kamerorna är ett bra tillägg till annan trafikövervakning. Kan vi då också få lite mer av den andra övervakningen, tack? Finns det statistik över hur mycket traditionell trafikövervakning vi har på vägarna? Fortkörning är fel, men det hela får inte blir ett system med ett tätt nätverk med betalautomater och allt fler osynliga poliser.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.