De Gröna vill se Finland koldioxidneutralt redan 2030 – ”Vi måste lära oss att leva annorlunda i vardagen”
För tillfället är regeringens mål att Finland ska bli koldioxidneutralt fram till år 2035. Efter en vecka av svåra förhandlingar om nästa års budget och tillhörande klimatåtgärder säger sig De Gröna nu vara redo att tidigarelägga målet med fem år.
Inrikesminister och De Grönas ordförande Maria Ohisalo säger att upprepningar av små detaljer slutligen bildar stora helheter.
Det var enligt henne exakt vad det handlade om då en del ansett att partiet hängde upp sig på små detaljer i samband budgetförhandlingarna tidigare under veckan.
Ohisalo höll sitt linjetal under partiets kongress på lördagen. Som väntat riktades fokus i hög grad på veckans svåra budgetförhandlingar och vad man lyckades åstadkomma ur klimatets synvinkel.
Just klimatfrågan blev den stora tvistefrågan under förhandlingarna, eftersom De Gröna krävde mer än vad Centern var redo att godkänna.
Meningsskiljaktigheterna ledde till att förhandlingarna drog ut på tiden. Slutligen kunde regeringen enas ett dygn senare än planerat under premissen att klimatåtgärderna granskas redan i mars. Om de enligt sakkunniga inte anses vara tillräckliga då kommer nya, antagligen lika svåra, förhandlingar att vänta regeringen.
Koldioxidneutralitet 2030
Ohisalo är nöjd över att regeringen nu fattade de beslut som tros krävas för att Finland ska nå sitt mål om koldioxidneutralitet 2035.
Men hon betonade också att det inte är tillräckligt att endast förlita sig på besluten.
– Det är nu vi har det egentliga arbetet framför oss. Det innebär att vi måste lära oss att leva annorlunda i vardagen och det innebär forskning och innovationer. Det innebär också att vi på ett helt nytt sätt närmar oss produktutvecklingen och den cirkulära ekonomin.
Hon sade att De Gröna är redo att tidigarelägga målet om koldioxidneutralitet med fem år, alltså att se till att Finland är koldioxidneutralt redan om drygt åtta år.
Satsningar på forskningen
Ohisalos forskarbakgrund blev också synlig under linjetalet. Hon har tidigare forskat inom fattigdom och bostadslöshet. Nu betonade hon vikten av att se till att forskningen får statlig finansiering i Finland.
Inför budgetförhandlingarna rådde stor oro från forskningsfältet eftersom Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag innehöll en nedskärning på 40 miljoner vad gäller Finlands Akademis anslag.
Orsaken till den föreslagna nedskärningen är att Veikkaus intäkter minskat märkbart under coronaepidemin.
Ohisalo sade att det var viktigt att regeringen lyckades hitta en lösning så att nedskärningarna inte blev verklighet, men lösningen är ändå inte bestående.
– Det här var ändå bara ett plåster. Nu måste vi hitta en modell som tryggar forskningens, kulturens och konstens finansiering även på lång sikt.
För tillfället utreder en projektarbetsgrupp inom statsrådet hur Veikkausbortfallet på lång sikt kunde ersättas. Gruppen har tid fram till årsskiftet att komma med ett förslag.
Frågan har också tidigare utretts av en annan arbetsgrupp, som kom med fyra alternativa lösningar. Det främsta alternativet var att Veikkaus avkastning i sin helhet skulle överföras till de allmänna inkomstposterna i statsbudgeten. Utgifterna skulle då årligen ingå i regeringens normala budgetbehandling.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.