Delar av Åbo illa ute om det regnar som i Gävle
Det föll över 160 millimeter regn på ett dygn i Gävle, Sverige, för ett par veckor sedan. Det var mer än dubbelt så mycket regn jämfört med stans vanliga regnmängd i hela augusti.
Vägar rasade, otaliga källarlokaler dränktes och invånare paddlade längs vägar.
Stora mängder nederbörd riskerar hota även Åbo i framtiden, liksom stormar och översvämningar till följd av klimatförändringar.
Topografin samt närheten till vatten är faktorer som påverkar hur pass stor risk för översvämningar ett område har.
– Speciellt på vintern regnar det mera och då råder större risk för översvämningar närmare havet. Vid vinterstormar stiger vattnet högt i havet och regnmängderna är stora, vilket innebär större risker, säger Anna Räisänen, specialexpert på stadsplaneringsavdelningen i Åbo.
Utkast till generalplan tar ökade vattenmängder i beaktande
Åbo har en lång tradition av att inte ta översvämningsrisker i beaktande, enligt Räisänen. Men medvetenheten har ökat de senaste åren. 2014 gjordes en dagvattenplan upp i samarbete med bland annat NTM-centralen och kommunerna S:t Karins, Reso och Lundo.
Planen fungerar som stöd då markanvändningen planeras – ökade vattenmängder beaktas och problematiska områden definieras.
Ett exempel där Åbo tagit fasta på ökande vattenmängder är då den nya stadsdelen Rönnudden, invid Hirvensalo parkväg, planeras.
En bred kanal ska suga åt sig överflödiga vattenmassor så att de sedan kan rinna ut i havet.
I Åbo stads utkast till en ny generalplan är även ökade vattenmängder en del av den. En karta visar stans topografi och vilka riskområden som måste planeras noggrannare i framtiden.
Men om det öser ner 160 millimeter regn över Åbo en dag inom den närmaste tiden är delar av stan illa ute.
Förstås är det inte första gången som det regnar rejält – 2012 minns Räisänen två större oväder som ledde till skador i miljonklassen.
Källarlokaler översvämmades och bland annat räddningsverket fick jobba hårt för att få översvämningarna under kontroll.
Regnmängderna varierade enligt område, på vissa ställen regnade det upp till 100 milliliter.
”Många europeiska städer har stor glädje av att de satsat på långsiktiga åtgärder”
Ökade regnmängder och översvämningar är ett problem som många länder tvingas ta itu med.
– Sommarens översvämningar i Europa visade hur dåligt det kan gå.
Köpenhamn är ett exempel på en stad där man tagit ökade regnmängder i beaktande under en längre tid, säger Räisänen.
– Men allt där började med stora skador som orsakades av kraftiga skyfall. Det krävdes en stor budget för att reparera skadorna.
Det var år 2011 som det vräkte ner 150 millimeter på två timmar. Då motsvarade mängden den nederbörd som vanligen faller i Köpenhamn under en hel sommar.
Efter det började staden satsa långsiktigt och byggde bland annat flera grönområden. Flera miljarder danska kronor spenderades på utvecklingen.
– Många europeiska städer har stor glädje av att de satsat på långsiktiga åtgärder, säger Räisänen.
Grönområden och vikten av natur som kan suga åt sig överflödigt vatten betonas också i Åbos dagvattenplan.
Räddningsverket måste vara redo för allt
Människor, egendom och djur. Det är räddningsverkets uppgift att rädda dessa.
– Till våra uppgifter hör också att informera invånarna om olika faror, till exempel om Meteorologiska institutet utfärdat stormvarning, säger Heikki Niemi, planerare på Egentliga Finlands räddningsverk.
– Då vi vet att en storm närmar sig gör vi oss redo, plockar fram vattenpumpar och vi ser alltid till att all annan redskap som behövs är i skick. Det är utgångspunkten.
Många avloppsrör fungerar inte som de ska i Åbo, vattnet dras inte alltid ner. Det handlar också om att skräp stockas i rören, som gamla tidningar med mera, konstaterar Niemi.
Hur många enheter som rycker ut vart och när vid nödsituationer bedöms av ledningen.
Stadsplaneringen utgör en viktig roll för hur framtiden ser ut.
– Nya innovationer krävs för att hantera framtidens väder, ett stigande hav och för att förhindra översvämningarna, säger Niemi.
Artikeln uppdaterad klockan 13.31, milliliter ska vara millimeter.
Hoppsan, det var ett pinsamt skrivfel! Vi rättar. Annina, ÅU
Regn mäts i millimeter, inte milliliter.