”Den som hotas av en översvämmad älv upplever klimatförändringar annorlunda än den som svettas i en stadsetta” – här börjar miljöforskarnas utmaning
Miljöpolitik är en väldigt komplex helhet, börjande med att alla har ett personligt förhållande till naturen och miljön omkring sig.
– Om ditt hus ligger vid en översvämmad älvstrand upplever du klimatförändringar som ett annorlunda hot än någon som svettas i en etta utan luftkonditionering i centrum av en betongstad, säger professor Nina Tynkkynen.
ÅA:s bildbankHon är nyinstallerad professor i miljöstyrning och policy vid Åbo Akademi, men har jobbat som professor vid ÅA sedan januari i fjol.
– Jag forskar i aktörer och strukturer som har inflytande på miljön. Hur tar vi oss från alla olika sätt att definiera miljöproblem till genomförbara lösningar som säkerställer både naturens och människans välbefinnande? Lösningarna ska dessutom vara acceptabla och rättvisa.
Globala miljöteman
Nina Tynkkynen hör till pionjärerna som började studera miljöpolitik som huvudämne vid Tammerfors universitet i mitten av 1990-talet.
Hennes forskning och undervisning fokuserar på problematiken kring globala miljöteman, som klimatförändringen, artdöden och överkonsumtionen.
Svårt att förstå
Tynkkynen säger att dynamiken mellan de globala miljöproblemen, och vilka konsekvenser deras samverkan har, är svåra att förstå, till och med för en forskare som är väl insatt i ämnet.
– Ännu svårare är det för beslutsfattare och folk i allmänhet, speciellt då problemen spänner över långa tidsperioder. Det som görs i dag kan synas först om flera decennier.
Just nu forskar hon i den gröna omställningen.
– Mina forskningsprojekt handlar såväl om Östersjöns miljöstyrning och urban klimatpolitik som hållbara lösningar för matförpackningar, till exempel.
”Tvärvetenskap är nödvändig”
För att identifiera komplexa miljöproblem och de bakomliggande orsakerna, definitionerna och lösningarna behövs tvärvetenskap.
– Miljön blir ett gemensamt forskningsobjekt för naturvetare, samhällsvetare och humanister. För att kunna tala samma språk måste vi utveckla gemensamma tvärvetenskapliga begrepp och forskningsmetoder.
Inom profileringsområdet Havet vid Åbo Akademi jobbar forskare inom miljö- och marinbiologi, industriell ekonomi och offentlig förvaltning för att kunna greppa de problem som utgör ett hot mot havsmiljön.
Samtidigt är det inte helt enkelt att uppnå en gemensam förståelse.
– Det behövs mycket dialog och kommunikation, eftersom man inom olika ämnen har olika metoder och utgångspunkter för sin forskning. Marinbiologerna forskar i enskilda celler medan jag forskar i hela samhället. Skillnaden i skala är stor.
Fallstudier är ett sätt att hantera stora helheter
Klimatförändringen till exempel kräver att forskarna identifierar olika delar av problemet.
Fallstudier hjälper dem att hantera de komplexa miljöfrågorna ur olika synvinklar.
– Fiskodling är ett exempel på en fallstudie som gäller övergödning, som vi studerar på olika sätt. Vilka frågeställningar är viktiga för biologer, vad betyder fiskodling ur hållbarhetssynvinkel för samhällsvetare? En tvärvetenskaplig approach är alldeles nödvändig för att vi ska kunna lösa havets problem.
Carina HolmDet här märks också på EU-nivå. En aktuell finansieringsansökan för att få forskningspengar från EU:s Horizonprogram gäller hållbara material som finns på insidan i kartonger.
– För att man alls ska kunna ansöka om de här EU-pengarna så måste forskargruppen vara tvärvetenskaplig så att också samhällsvetare och humanister ingår, säger Tynkkynen.
Ständig utveckling komplicerar
För att ytterligare komplicera den miljöpolitiska helheten påminner Tynkkynen om att både miljön och samhället ständigt förändras och utvecklas.
– Dynamiken i de här förändringsprocesserna är viktig att förstå.
En yttre kris är ofta något som får utvecklingen att ta ett stort kliv framåt. Ett exempel är Rysslands angreppskrig på Ukraina, som gav fart åt den gröna energiomställningen.
– På bara två år har det som verkade omöjligt i Europa ännu för fem år sedan skett, som att Finland faktiskt håller på att bli en stormakt inom förnybar energi som vindkraft.
Nina Tynkyynen
- Född 1977 i Tammerfors, student från Tampereen klassillinen lukio.
- Professor i miljöstyrning och policy vid Åbo Akademi.
- Huvudhandledare för fem doktorander vid Åbo Akademi och biträdande handledare för fyra doktorander vid ÅA och Tammerfors universitet sedan 2016.
Åbo Akademis bildbank
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.