”Det är inte alla som lyckas arbeta för sin sak så att stiftelserna knäpper in miljonbelopp via Mobilepay på det här sättet”
Ingåborna är bara att gratulera.
I måndags meddelade nämligen Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Föreningen Konstsamfundet att de tillsammans beviljar nästan två miljoner euro för en ny kultursal i Ingå.
Fastighetschefen Joel Johansson vid Fastighetsstiftelsen för Svenska kulturfonden betonar, enligt stiftelsernas pressmeddelande, att jordnära projekt som förbättrar invånarnas vardag är kostsamma, men viktiga.
– En scen och rum för konst, kultur och fritid för barn, unga och vuxna kan spela stor roll för trivseln, samhörigheten och välmåendet.
Att jordnära projekt, som förbättrar invånarnas vardag är kostsamma, ja, det vet varenda kommunal tjänsteman och lokalpolitiker runt om i landet.
Det är dock inte alla som lyckas arbeta för sin sak så väl att de stora finlandssvenska stiftelserna knäpper in miljonbelopp via Mobilepay på det här sättet.
Givarna betonar också att det är det lokala engagemanget som är nyckeln ”när stiftelser och fonder överväger om de ska bevilja bidrag till väggar och tak i nya kultursalar”. Ingås lobbyister kan klappa sig på axeln för väl gjort arbete.
Stiftelserna och fonderna betonar också i sitt pressmeddelande att det behövs en stabil lokal finansieringsbas för att de ska vara intresserade av att bidra.
Det är kanske det här som blir utmaningen för många andra kommuner, som också skulle behöva bidrag för jordnära projekt som främjar invånarnas välmående och vardag.
Det finns inte pengar ens att börja med.
I både små kommuner och stora städer har det igen vridits och vänts på slantarna den här hösten när budgetarna för nästa år ska sys ihop. Vilka investeringar är så nödvändiga att kommunerna måste göra dem, trots att de egna pengarna inte finns?
Kommunala investeringar betyder oftast stora lån, även om det handlar om grundläggande projekt som nya skolor och daghem eller förbättringar av befintliga sådana.
Det är inga lätta beslut att fatta.
Ett färskt exempel kommer från Karis där stadsstyrelsen i Raseborg har beslutat att reservera 9,3 miljoner euro för Katarinaskolans nya gymnastiksal (ÅU 27.11.2023). Salen planeras på en separat tomt på Nabogatan. I tillägg behövs det också över 100 000 euro för att sänka Nabogatan, så att det ska gå att koppla ihop den nya salen med själva skolhuset.
”Alla tycker dock inte att det är vettigt att sätta 9,3 miljoner på en gymnastiksal, även om byggnaden också innehåller andra undervisningsrum”, skrev ÅU i början av veckan.
Som jämförelse kostade hela det nya skolcentret i Askers i Svartå 6 miljoner euro. En skeptiker i stadsstyrelsen är Samlingspartiets Harri Burtsov, som vill att staden utreder alternativ, som en mindre gymnastiksal för skolan och en skild privatfinansierad hall i idrottsparken.
Han påpekar att staden måste investera 217 miljoner euro de kommande femton åren då servicenätet behöver förnyas. Därför måste allt granskas noggrant.
Det är stora summor för en stad som Raseborg med omkring 27 300 invånare.
Också här belastas det kommunala av många äldre byggnader i dåligt eller rentav uselt skick.
Problematiken är välkänd för alla kommuner. Skolor och daghem byggda på 1960- och 70-talen har gjort sitt.
Till och med offentliga byggnader från 1980- och 90-talen börjar vara uttjänta i vissa fall, hur galet det än är med så kort livslängd för hus byggda med skattepengar.
Motsvarande exempel som Katarinaskolans nya gymnastiksal finns i stort sett i varje finländsk kommun. De egna pengarna räcker inte, behovet är stort och det finns en stark ovilja bland många att lyfta stora lån, som belastar kommuninvånare för en lång tid framöver.
Samtidigt är det få kommuner som kan räkna med stiftelse- och fondstöd i miljonklassen.
Fotarbetet måste den enskilda kommunen klara av själv.
Och om man utöver det jobbar och lobbar hårt på annat håll kan extern finansiering eventuellt komma på fråga.
Men alla slags lottovinster är som bekant sällsynta och något som väldigt få kan räkna med då de planerar sin vardag och sin ekonomi.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.