Det behövs mer demokratifostran – ”Likgiltighet i samhället är aldrig ett bra tecken”
I söndagens kommunalval sjönk valdeltagandet från den redan tidigare låga siffran. Endast 55,1 procent av alla röstberättigade valde att lägga sin röst. Det är det lägsta deltagandet på 70 år och 3,8 procentenheter lägre än i förra kommunalvalet.
Statsvetaren Thomas Karv vid Åbo Akademi skulle ännu inte prata om ett demokratihot.
— Det finns förmildrande omständigheter i det här valet. Men nog är det ju sorgligt.
Omständigheterna är pandemin och sommaren. Efter att vi i över ett års tid uppmanats stanna hemma ser Karv inte det som särskilt överraskande att det också påverkade valdeltagandet.
Att det är sommar och varmt kan också påverka folks intresse att ta sig till valurnorna.
— Folk har annat roligt att tänka på.
Karv säger att det absolut inte ser bra ut, men att han ändå blir förvånad om valdeltagande inte är högre om fyra år. Nedgången är en engångsföreteelse och han hoppas att kommunalvaldeltagandet skulle stabilisera sig kring 60 procent i framtiden.
Gröna och Sannfinländarna påverkas
I det förra kommunalvalet var det speciellt unga som lät bli att rösta. Det förklarar också en del av både Sannfinländarnas och De Grönas valresultat i år. Bägge är partier som unga uppgett att de kunde tänka sig rösta på.
Sannfinländarna gjorde ett bra val men den stora skrällen som förutspåddes syntes inte till.
Partiets ordförande Jussi Halla-aho var röstmagnet i hela landet och i Karleby sågs också en annan Sannfinländsk stjärna, Mauri Peltokangas, som fick flera hundra personliga röster fler än den som kom tvåa i staden.
Partiet fick också flera nya fullmäktigeplatser på många håll i Österbotten.
Den väntade Ohisaloeffekten uteblev klart och tydligt för Gröna förbundet, som blev en av valets stora förlorare.
— Det är svårt att hitta en förklaring. De har inte varit inblandade i några större skandaler och de har en tydlig position i regeringen, säger Karv.
Flykten från De Gröna brukar ofta gå till Socialdemokraterna eller Vänstern, men eftersom ingen av de partierna heller gjorde något dunderval är det svårt att se vart det gröna stödet försvunnit. En orsak ligger i de unga, tror Karv.
— Om valdeltagandet var lika lågt bland unga i år som i förra kommunalvalet så är det nog De Gröna som lider.
Rösta på din kompis
Generellt sett är deltagandet i kommunalvalet högre på mindre orter än i stora städer. Många har en bekant eller vän som ställer upp i valet och det torde göra tröskeln att gå och rösta lägre. Ändå sjönk röstningsprocenten i kommuner av alla storleksklasser.
— Det är inte så mediesexiga frågor som kommer upp i kommunalvalet.
Karv spekulerar också kring att folk inte längre har en livslång hemkommun utan flyttar runt mer än tidigare. Kopplingen till den nya kommunen kanske inte infinner sig vilket resulterar i ett mindre intresse för lokalpolitiken.
Eftersom många unga låtit bli att rösta i de senaste valen ser Karv också att det misslyckats i något skede av demokratifostran.
— Jag tror att skolorna gör sin beskärda del men alltid kan man göra mer. Jag vet inte vilka åtgärder man borde vidta men något måste göras, speciellt när vi har ett landskapsval om ett halvår.
Eftersom landskapsvalet är ett helt nytt val ser Karv en risk för extra lågt valdeltagande. Det kan förhindras genom att förbättra informationen om vad valet egentligen går ut på.
— Valdeltagandet är en del av demokratins barometer och visar att folk bryr sig. Nu tyder siffrorna på att folk inte bryr sig och likgiltighet i samhället är aldrig ett bra tecken.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.