Mikael Heinrichs 29.04.2021 04:00

Detaljplanen för den nordvästra delen av Ljusudda är som bäst till påseende och anmärkningar mot den kan lämnas in fram till den 3 maj.

Som ÅU skrev för ett knappt år sedan är en stor del av markägarna i området fortfarande rosenrasande över stadens planer för området. Det som mest av allt strider mot markägarnas rättsuppfattning är det faktum att marken så gott som uteslutande är privatägd. Staden äger endast en liten andel av marken i området.

De markägare som motsätter sig planen upplever att den största stötestenen är den enorma skadan för hela området för alla tider, inte bara för de nuvarande ägarna utan också för kommande generationer.

Det finns också de som vill få området detaljplanerat och byggrätter, eftersom det inte går att bevilja undantagslov i all framtid.

Processer att vänta

Delgeneralplanen från 1995 påbjuder att också den nordvästra delen av Ljusudda ska detaljplaneras. Tidigare ansökningar om undantagslov som godkänts av Pargas stad har senare fallit i de myndigheter som granskar besluten.

De som motsätter sig detaljplanen som delvis delar tomter, skapar nya byggrätter som en stor del inte är intresserade av, bereder för bredare vägar och gör delar av området till allmänt grönområde upplever det här som sin sista chans att påverka.

Pargas stad

Om detaljplanen godkänns av fullmäktige i maj är det besvär till förvaltningsdomstolen som står i tur.
– Vi känner inte att våra synpunkter tagits på allvar och att staden gör sig själv en verklig björntjänst om sittande fullmäktige godkänner en plan som sedan faller på kommande fullmäktiges nacke, säger Lasse Virtanen.

Ökade kostnader oroar

Den värdeökning som tomtägarna kommer att få i och med detaljplaneringen vill flera markägare inte veta av – de har inga planer på att vare sig sälja tomter eller bygga till. Däremot medför ett markanvändningsavtal kostnader, som i värsta fall kan leda till att markägare tvingas sälja åtminstone delar av sina nuvarande tomter för att kunna stå för kostnaderna.

Mikael Heinrichs

Ett ord som Virtanen upprepar gång på gång är ”varför”. Han förstår inte varför staden med våld vill planera området, eftersom han upplever att staden fortfarande har gott om tomter i reserv och att man har pågående planer för andra områden, där marken ägs av staden.

– Det känns som att staden bara anser att vi har för stora tomter och att man vill göra sig av med den idyll vi haft här i långa, långa tider, säger Virtanen.

Han ser inte heller logiken i att stenrösen i området ska omvandlas till grönområden och parker. Enligt den naturinventering som gjorts i området förra sommaren hittas bland annat den fridlysta växten tvåblad i området. Källarspindelpopulationer hittades på två ställen och dessutom är delar av området födoplats för flera olika fladdermusarter.

De steniga ängarna nämns också i inventeringen som områden man borde sträva efter att bevara.

”Man beaktar inte särdragen”

De markägare som redan lämnat in anmärkningar påtalar att detaljplanen inte beaktar områdets särdrag och att man inte tar naturvärdena i beaktande.

Markägare har också samlat namn mot en asfaltering av den nordvästra delen av Ljusuddavägen med underskrifter både av dem som bor i området och av personer som använder stråket för rekreationssyften.

Mikael Heinrichs

Strandremsan mot Ljusddaviken på det aktuella planområdet är i dagens läge uppdelad mellan fyra fastigheter och ägarna oroar sig för att staden i något skede vill tvångsinlösa den marken och skapa en allmän strand på området.
– Om det här området får 70 nya invånare tack vare detaljplanen, kan det bli tryck på ett sådant ingrepp, upplever Linda Meurman.

Saknar öppen och konstruktiv dialog

Markägaren Niko Pohto anser att det möte staden ordnade med ägarna tog en otrevlig ton direkt från start då man i praktiken dikterade att man kommer att driva igenom planen oberoende av vad markägarna säger.

– Då lagen förutsätter en öppen och konstruktiv dialog, där man tar i beaktande nuvarande invånare, känns den här sortens dialog, eller monolog, väldigt olustig. Jag kan inte tro att det är stadens avsikt att driva bort tidigare invånare för att få rum för nya, ryter han.

De få som vill borde få bygga

Markägarna Meurman, Virtanen och Pohto framhåller att de inte har något emot att de få som vill bygga till skulle få göra det, men de – och flera andra – vill inte själva bli påtvingade något de inte är intresserade av.

De har konsulterat juridisk expertis i frågan och fått en del råd av insatta. En synpunkt av en jurist som är sakkunnig inom planläggning är att planen – oberoende om man är för den eller emot den – har sådana brister att den inte är ändamålsenlig.

Den byggnadsinventering som fungerat som bakgrundsmaterial för bygg- och miljönämnden anser markägarna att är föråldrad. Den är gjord under 2008 och 2009.

Nämndmedlemmar som ÅU talat med skriver delvis under de påståenden som en del av markägarna lyfter fram, bland annat om att man uppenbart inte fört en tillräcklig dialog med markägarna. Däremot anser också de att en detaljplan för området behövs.

För Pohto är det uppenbart att en liknande armbrytning är på väg då delgeneralplanen för Muddais ska göras upp. Han befarar att processen med nordvästra Ljusudda kan bli ett slags prejudikat då man tar itu med delgeneralplanen för Muddais.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln