Doftar gott, är tyst och dammar inte – vet du vad som gömmer sig under plasthuvan på åkern i S:t Karins?
Den som kommer körande längs med Skärgårdsvägen i S:t Karins kan knappast undgå att lägga märke till höghusbyggena på åkern i Rauhalinna.
På ganska kort tid har tre höghus vuxit fram. Två i betong, ett i trä och under den jättelika blå presenningen ytterligare ett trähöghus som ännu inte avslöjats för omvärlden.
Esa Juvonen, ansvarig byggmästare och Janne Eronen, byggarbetsplatsingenjör, båda från företaget Mangrove, visar gärna runt.
Att höghus byggs i trä är fortfarande rätt ovanligt i Finland och för både Juvonen och Eronen är det här första trähöghuset.
– Det är nog annorlunda än att jobba med betong, säger Juvonen och får medhåll av Eronen som tillägger att båda uttryckligen önskat få jobba med trähusbyggena i S:t Karins.
– Betongen började smaka trä, säger Eronen med glimten i ögat.
Måste byggas i ett tält
Under den stora huvan av plast står färdiga väggelement på rad. Allt, inklusive fönster är på plats och våning för våning lyfter en jättelik portalkran på plats elementen.
Att bygga ett höghus i trä skiljer sig från traditionellt betonghusbyggande. Bland annat är det viktigt att skydda husets alla delar från regn och snö ända tills yttertaket är klart.
Men så fort tak och väggar är på plats kommer man åt att jobba på ytorna inomhus och det här är en fördel.
– Eftersom fönster och isolering är på plats går huset att värma upp snabbt. I ett betonghus däremot tar det tid innan man blir av med fukten, säger Juvonen.
Användningen av trä borde öka
Finland har som mål att öka användningen av trä som byggmaterial. Trä är ett förnybart material och lagrar kol under en lång tid. Genom att använda trä som byggmaterial kan man minska utsläppen från byggandet. I fjol byggdes det ungefär 14 300 bostäder i trä. Två år tidigare var antalet cirka 11 700.
Tillsvidare byggs ändå bara ungefär 5 procent av höghusen i Finland av trä. Resten byggs i betong.
– Det handlar nog om ekonomi. Ett trähöghus kostar 20-30 procent mer att bygga än ett betonghus. Inom byggbranschen uppfattas också byggande i betong som lättare än byggande i trä, säger Eronen.
Blir bostadsrätter
S:t Karins första trähöghus blir bostadsrättshus. Försäljningen av Mangroves Asuomisoikeus bostadsrätter i de två trähöghusen inleddes i september i fjol och hittills har elva bostäder sålts, en har reserverats och några offerter är aktuella. Totalt kommer antalet bostäder i de två höghusen att vara 45.
Bostäderna är tvårummare, trerummare och fyrarummare och enligt försäljningschef Leena Peltola vid Mangrove finns det lediga bostäder i alla storlekar.
Trähöghus lockar, men väcker också frågor om bland annat brandsäkerheten.
– Vi är ju vana att slänga träklabbar i brasan så det är inte underligt att människor funderar på brandsäkerheten, säger Eronen.
Men trähöghusen måste uppfylla samma krav på brandsäkerhet som betonghus och husen i Rauhalinna byggs med ett automatiskt släckningssystem. Alla ytor inomhus är också beklädda med brandsäkra gipsskivor.
Att både akustiken och luftkvaliteten är annorlunda i ett hus av trä än i ett hus av betong märks redan i byggnadsskedet. I huset som byggs under presenningen är den nedersta våningen ett befolkningsskydd byggt i betong och skillnaden i akustik och luftkvalitet märks tydligt då man rör sig mot de övre våningarna som byggts i trä.
– Här uppe i bostäderna varken ekar eller dammar det och det är märker också vi som jobbar här, säger Juvonen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.