Dyr halvtimme på spåret – Åbo loket när miljardprojektet Entimmeståget ska dras in i regeringsprogrammet
Den nya 150 kilometer långa järnvägsförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo förkortar banan mellan storstäderna med 26 kilometer och restiden med ungefär en halvtimme – från dagens knappt två timmar till 78–86 minuter i framtiden, beroende på tågtyp. Denna halvtimme kostar minst 3,4 miljarder euro.
– Prislappen för förverkligandet är för stor för att kommuner och regioner ska kunna sticka till det som fattas. Då måste man gå till privata investeringsbolag. Vi vill inte att vår infrastruktur ägs av kinesiska staten via privata investeringsbolag, säger SDP:s riksdagsledamot Johan Kvarnström i Raseborg.
Han sticker inte under stol med att Entimmeståget ogillas av de västnyländska kommunerna längs Kustbanan som hellre vill se en satsning på partiella dubbelspår på den befintliga järnvägen.
– Entimmeståget medför en risk att möjligheterna för tågpendlig från Karis västerut försämras, att fjärrtåg på Kustbanan byts ut mot närtåg som är sämre lämpade att arbeta på och att detta på sikt kan påverka inflyttningen till regionen negativt.
– Men man måste också fundera på om det är en vettig investering ur hela Finlands synvinkel. Vi talar om pengar som inte finns och en samhällsnyttokvot som inte är nära 1,0, säger Kvarnström.
Omöjligt säga något om finansieringen
Just nu är projektet inne i järnvägsplaneringsstadiet kommer som väntas bli klart mot slutet av 2023. Därefter ska planerna läggas fram för invånare, markägare och andra intressentgrupper att kommentera.
Järnvägsplanerna görs upp på projektbolagets Entimmeståget till Åbo bevåg.
– Det mest centrala för projektet att man kommer i mål med dem, säger Niko-Matti Ronikonmäki, direktör för enheten för konsekvensbedömning och utveckling vid Kommunikationsministeriet.
Hur relevant är nyttokostnadsförhållandet som Trafikledsverket uppskattat till 0,44 (värdet är 1 när de samhällsekonomiska fördelarna är lika stora som investeringskostnaderna)?
– Det är bara en mätare för beslutsfattarna att beakta. Den kan preciseras efter hand som man har mer information om projektet.
Målsättningen är att planerna ska vinna laga kraft i början av 2025. Efter det fattas ett investeringsbeslut varefter byggandet kan påbörjas.
– Om finansieringen är det omöjligt att orda i det här skedet, säger Ronikonmäki.
Åbo stad har tillsammans med Esbo stad gått in med den största summan i projektbolaget Entimmeståget till Åbo Ab, drygt 10 miljoner euro. Åbo stad har anställt kontaktchef Matti Niemi bland annat för att lobba för Entimmeståget.
Niemi intygar att man har ett bra samarbete med de andra kommunerna på verkningsområdet.
– Alla engagerar sig i frågan med bland annat markplanering på sina respektive områden. Det förekommer förstås kritik men det hör till saken. Men det är klart att Åbo fungerar som något av ett lok i projektet eftersom vi har den största nyttan.
Till de största nyttoeffekterna för Åbos del räknar Niemi att arbetsmarknaden blir större då det är lättare att pendla mellan Åbo och huvudstadsregionen.
– Allt fler kan bo i Åbo fast arbetsplatsen skulle vara någon annanstans. Också de stora stadsutvecklingsprojekten i Åbo som Kuppis och bangårdens lockprojekt lutar sig mot antagandet att en snabbare tågförbindelse medför mer resenärer och kunder. En tredje fördel är att entimmeståget möjliggör en utveckling av lokaltrafiken i Egentliga Finland.
Måste ha regeringen med sig
Niemi säger att järnvägsplanerna har framskridit enligt tidtabell och ska bli klara under detta år. Niemi påpekar att man redan har inlett byggandet för Entimmeståget i Åbo och Esbo. I Åbo utvecklar man bangårdarna och bygger ett dubbelspår mellan stationerna Kuppis och Åbo. I Esbo har man inlett byggandet av stadsbanan, som bland annat innebär ett dubbelspår bredvid de befintliga spåren på sträckan Alberga-Köklax.
– Men ”momentum” för oss är det framför allt i vår då regeringen borde ta ett beslut om att förverkliga hela den nya bansträckningen. Det är ett så stort projekt att regeringen måste förbinda sig till det i regeringsprogrammet.
Förutsatt att det finns beslut på att förverkliga projektet kommer det sedan att rulla på.
– Men när byggandet påbörjas och man går ner på detaljnivå, meter för meter, kommer det att komma överraskningar. Det har vi redan märkt mellan Åbo och Kuppis, säger Niemi.
Vag skrivning om med
Johan Kvarnström säger att Entimmestågets vara eller icke vara i regeringsprogrammet beror på vem som skriver programmet.
– En lågoddsare är att skrivningen blir ganska vag i regeringsprogrammet med betoningsskillnader beroende på vem som skriver den. Hittills har inget visat att det är en vettig investering. Bland andra Centerns Annika Saarikko har ifrågasatt lönsamheten medan De gröna har ifrågasatt det som klimatåtgärd. Jag hoppas personligen att man kan spräcka både myten om att projektet är en effektiv miljöåtgärd och myten om att det är ekonomiskt försvarbart.
”Ganska nära en timme”
Projektbolagets vd Pekka Ottavainen förklarade i gårdagens ÅU att det något missvisande begreppet ”Entimmeståget” dels är projektbolagets namn, dels härstammar från tanken att det snabbaste tåget inte alls skulle stanna före Åbo efter att det har startat från Helsingfors.
Också Matti Niemi har fått ta del av kritiken mot namnet.
– Journalister har påpekat det av förståeliga skäl. Men om det tar 68 minuter mellan Böle och Kuppis så är man väl ganska nära en timme.
Entimmeståget i korthet
- Den nya snabba järnvägen mellan Åbo och Helsingfors planeras, byggs och tas i drift under 2025-2031.
- Planeringskostnaderna för direktbanan Esbo–Salo och Salo–Åbo-dubbelspåret uppskattas uppgå till sammanlagt 75 miljoner euro.
- För planeringen står projektbolaget Entimmeståget till Åbo Ab som ägs av staten (51 procent) och sju kommuner (49 procent). Kommunernas andelar i bolaget är mellan 10,25 och 0,38 miljoner euro.
- Den totala kostnaden för Entimmeståget har uppskattats till 3,4–3,7 miljarder euro.
- Det nya dubbelspåret kräver att man röjer skog på en mellan 60 och 90 meter bred och 90 kilometer lång korridor i terrängen i öst-västlig riktning.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.