En krog som inte var god nog
I måndags meddelade Åboföretaget Manu Events att bland annat restaurangen Bassi vid åstranden i Åbo stängs. Tidigare i sommar har man kunnat läsa om andra krogar i Åbo som upphör med sin verksamhet.
Coronavåren har vållat problem för många företag. Restaurangbranschen, som också till vardags är en tuff bransch, råkade ut för sin genom tiderna tuffaste utmaning. Restaurangbranschen är även annars en av de affärsgrenar där det förekommer mest konkurser.
Restaurangbranschen är trendkänslig. Synen på mat och måltider ändras kontinuerligt. Matlagningen har övergått från att vara något som sysselsatte kvinnorna i hemmet till att bli en utåtriktad verksamhet i lokaler på paradplatser i stadsbilden, öppna för alla. Restaurangbranschen har utvecklats historiskt från kalaskokerskor till gourmetkrögare. I dag hittar man någonting för var och en.
Om några dagar, måndag 13 juli, övergår restaurangerna till normala öppettider. En övergång till normalläge kommer inte att betyda att allt åtgår till tiden före coronavåren. En höst med nya begränsningar kan bli ödesdiger för flera restauranger, i alla fall om man finansierat vårens inkomstbortfall med lånepengar.
Efterfrågan på hotell- och restaurangtjänster är för tillfället klart mindre än vanligt. Det här beror på flera saker. Företag och organisationer arrangerar inte tillställningar, utländska turister kan inte komma till Finland och det finns en allmän försiktighet att besöka restauranger.
MaRa, som är arbetsgivarförbundet för bland annat restauranger, har krävt en tillfällig sänkning av mervärdesskatten för restaurangtjänster. Flera städer har också vidtagit konkreta åtgärder för att underlätta restaurangernas verksamhet. Möjligheterna att öppna eller förstora uteserveringarna har förenklats och tillståndsprocessen har försnabbats.
Coronavårens prövningar har också tvingat både restauranger och samhället överlag att utveckla nya koncept. Kristider är en effektiv drivkraft för innovationer. För att kunna vara innovativ behövs resurser, både pengar och personresurser. Här har restaurangerna olika utgångslägen.
Ett exempel på framtidstro och innovation inom restaurangbranschen hittar man på Kimitoön. Där valde Mac Daniel´s Grill i Kimito att utnyttja stängningen under coronavåren till att renovera hela restaurangen. Det här visar att man måste våga satsa och planera framtiden, trots att omvärlden är i oordning.
Servicen i många samhällen och tätorter, bygger på att det finns driftiga och modiga företagare. Ju mindre ort, desto större betydelse har enskilda företagare. Nagu, Korpo, Dalsbruk, Kasnäs och Högsåra är exempel på orter i Åboland där krogarnas betydelse för ortens livskraft är betydande. Säsongsvariationen är stor, men det minskar inte nämnvärt på krogarnas betydelse för livskraften.
Aktörerna har olika ekonomiska förutsättningar att verka och klara av svackor i verksamheten. Mindre restaurangföretagare måste konkurrera med större koncerner på marknaden. De stora krogaktörerna sysslar också med annat än restauranger. I Åbo är Turun Osuuskauppa en stor aktör inom restaurangbranschen.
Stora aktörer kan relativt enkelt pröva olika restaurangkoncept. Om det visar sig att konceptet inte fungerar, kan man lägga ner restaurangen och starta en ny med en annan profil. En företagare med en eller några restauranger har ett helt annat läge. Lanserar man ett misslyckat koncept är risken stor att hela företaget måste läggas ner.
För den enskilda krogbesökaren är det inte speciellt intressant att känna till bakgrunden för den restaurang man besöker. Man väljer i första hand en krog som verkar inbjudande eller som är känd för sin goda mat och gemytliga stämning. Ibland kan det också vara så att det inte finns alternativ, är man hungrig måste man äta på den krog som finns på orten.
Åbo har ett brett utbud av restauranger. Åbos restauranger lockar besökare även från andra orter. Trots att Åbo är en ansedd restaurangstad, måste enskilda krogar varje dag prestera bra, för att skylten också framöver ska finnas kvar i gatubilden.
Att driva en krog kräver kunskap och mångsidigt kunnande. Det krävs ett unikt utbud eller en stjärnprodukt, rätt strategisk placering och personal som älskar mat. Utöver detta måste man ytterligare beakta ett stort antal andra faktorer.
En väsentlig sak i sammanhanget är att krog inte är en synonym till sprituosa. Kroggäster väljer i allt högre grad också alkoholfria drycker.
För kunden är krogen en helhetsupplevelse, god mat räcker inte. Allt ska fungera, från det man stiger in tills man väljer att stiga ut.
Bra att lyfta fram alkoholfria alternativ. Man börjar få alkoholfri öl på de flesta ställen, men oftast är det enbart en sort, ofta lite tråkig sådan. Utbudet på alkoholfri öl i ex Reimari är på helt annan nivå, blrjar finnas riktigt bra alternativ. Hoppas krögarna förstår satsa på att utöka alkoholfria alternativen.