En ny generation vill ha sitt eget sommarparadis – efterfrågan på stugor exceptionellt stor
Stugmarknaden har i början av året varit betydligt livligare än för ett år sedan, visar siffror från Finlands fastighetsmäklare. Vanligtvis är det tyst på stugfronten under vinterhalvåret, men i år har inte ens snödrivor hindrat ivriga stugköpare.
– Efterfrågan är exceptionellt stor, säger Jussi Mannerberg, vd vid Finlands fastighetsmäklare SKVL.
I fjol tvingades finländarna avstå från att resa utomlands vilket återspeglade sig i försäljningen av sommarstugor – den ökade med 40 procent. Mannerberg förutspår en minst lika livlig marknad i vår och sommar.
I januari såldes 159 stugor och i februari 210 stugor via mäklare. I jämförelse med de 800 stugor som såldes i juni förra sommaren är det inte mycket, men siffrorna tyder ändå på att vi står inför en livlig stugsäsong.
– Det finns indikationer om att den kommande säsongen blir minst lika bra som fjolårets. Nu är det försäljarens marknad och stugor som förr inte gått åt är enkla att sälja.
Taisto Toppinen, registerchef på Lantmäteriverket, tror att försäljningen kommer att hållas på samma nivå som i fjol, men allt beror på hur utbudet blir.
– Fjolårets siffror var all tiders rekord och en fullständig överraskning. Det kan bli svårt att toppa dem, säger Toppinen.
Nära och bekvämt
Samtidigt som coronaepidemin får människor att längta ut till naturen präglas stugmarknaden av ett generationsskifte. En yngre generation kräver allt mer av sin stuga. Den ska finnas vid en väg, vara utrustad med el och gå att bo i året om.
Också billigare, mer svårtillgängliga stugor utan utrustning som förr inte gick åt har börjat hitta sina köpare. Oftast vill man ändå ha en varm och tillgänglig stuga på en till två timmars avstånd från hemmet.
– Många vill också distansjobba på stugan, vilket ställer extra krav på bekvämligheten, säger Mannerberg.
Finlands fastighetsmäklare SKVLInsjöfinland, Nyland och Egentliga Finland är i ropet på stugmarknaden. Av svenskspråkiga områden lockar också till exempel Borgå med omnejd, Ekenäs och Hangö.
Nu råder det brist på de mest attraktiva stugorna som finns nära tillväxtcentren, säger Taisto Toppinen på Lantmäteriverket. Däremot finns det gott om stugor som är belägna längre bort. Även om priserna stiger har det genomsnittliga köppriset på stugor sjunkit, visar Lantmäteriverkets statistik. Det kan förklaras med att man sålt många små stugor med knapp utrustning.
– Det kan bero på att det funnits en uppdämning på stugmarknaden som nu släppt, säger Toppinen.
Stugorna kan ha ett känslovärde som inte alltid återspeglar sig i priset. Taisto Toppinen säger att en känslostyrd prissättning som tidigare präglat stugmarknaden nu har kommit ner på en mer realistisk nivå.
När man talar om en uppgång i försäljningen måste man ändå komma ihåg att utgångsläget var dåligt, säger Vuokraturvas vd Timo Metsola. Metsola talar här i egenskap av expert eftersom Vuokraturva inte förmedlar stugor.
– Stugförsäljningen har sakta gått ner under de senaste tio åren. Även om trenden vände i fjol är vi ställvis ännu långt ifrån 00-talets försäljningssiffror, säger Metsola.
De stora åldersklassernas ideal
På 70– och 80-talen blev stugsemestrandet, som tidigare varit ett nöje främst för dem som hade pengar, en hobby för massorna.
– Sommarstugan är de stora åldersklassernas ideal. Nu åldras de stora åldersklasserna och deras barn är mer mångsidigt inriktade, de är världsmedborgare och vill kanske inte rusta upp en förfallen stuga eller ens sitta och stirra ut över barrträdslandskap, säger Taisto Toppinen.
Det fanns enligt Timo Metsola länge en inställning som gick ut på att man inte ville befatta sig med stugorna.
– Den yngre generationen såg stugorna som arbetsläger. Coronan har förändrat den mentaliteten och nu är också yngre, till exempel barnfamiljer, intresserade av stugor.
Också Jussi Mannerberg säger att ett nytt intresse har vaknat hos en yngre generation som tidigare rynkat på näsan åt sina föräldrars gamla stugor. Det är ändå den mer välbärgade medelklassen i åldern 40–50 som köper flest stugor just nu, säger Mannerberg.
– Nu är det lätt att sälja sina ärvda stugor som förr inte gick åt. Det går ändå inte att kräva vilket pris som helst. Priserna har stigit bara en aning.
Flera mekanismer ligger bakom stugboomen. Människor reser mindre och har mer pengar, samtidigt som räntorna är låga.
– Det här är en ekvation som gynnar stugköpandet. Många har väntat länge på att slå till och ser nu sin chans, säger Taisto Toppinen.
Kan bli långvarigt
Coronan har fått människor att semestra i hemlandet. Mannerberg ser att det gynnar miljön och ekonomin, men också kommunerna som under sommarsäsongen kan kompensera för en annars bristande ekonomi.
– Det återstår att se hur bestående förändringen blir, men helt kommer vi inte att gå tillbaka till ruta ett.
Timo Metsola tror inte heller på någon plötslig återgång efter coronan – det skifte som nu skett i mentaliteten kommer att synas i någon mån under hela årtiondet. Det kan också ha en mer långtgående positiv effekt.
– De barn som nu tillbringar sommaren på stugan kanske för traditionen vidare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.