Energi- och klimatstrategin börjar ta form – vätgas och vindkraft är framtidens melodi, säger minister

Arbetet med att förbereda Finlands energi- och klimatstrategi är i full gång, och den väntas landa i riksdagen ännu under hösten.
Vad gäller strategins linjedragningar ser arbets- och näringsminister Mika Lintilä (C) inga skäl till oro för att Finland inte skulle nå sitt mål om koldioxidneutralitet 2035.
Lintilä presenterade såväl den kommande strategin som besluten rörande utsläppshandeln från förra veckans budgetförhandlingar under en presskonferens på onsdagen.
Regeringens mål om att Finland ska vara koldioxidneutralt om mindre än 15 år måste nås på ett sätt som är både regionalt och socialt rättvist, betonade Lintilä.
— Energi- och klimatstrategin berör alla utsläppsområden på ett brett plan. Men det centrala fokusområdet är utsläppshandelssektorn.
Regeringen beslutade i samband med budgetförhandlingarna att utsläppen måste minskas med ytterligare 14-15 megaton om Finland ska nå sitt mål. 6-7 megaton av den minskningen riktas mot utsläppshandelssektorn.
På rätt väg
Lintilä sade att regeringen i samband med budgetförhandlingarna kunde konstatera att Finland är på god väg vad gäller utsläppsminskningarna.
— Både EU:s allt striktare utsläppshandel, regeringens beslut om reformer och åtgärder för en hållbar tillväxt för oss mot vårt mål, sade Lintilä.
Enligt honom har alla de senaste regeringarna lyckats minska utsläppeni ännu högre grad än vad man slagit fast i regeringsprogrammen.
Investeringar ytterst viktiga
I strategin fastslås flera separata teman som Finland specifikt bör fokusera på för att nå utsläppsminskningsmålen. Dessa teman är elektrifiering, vätgas och elbränslen, framtidens värmesystem, vindkraft och kärnenergi.
Vad gäller framtidens värmesystem är det enligt Lintilä viktigt att det sker en minskning inom olje-, torv- och kolförbränningen.
Enligt nuvarande beräkningar minskar utsläppen inom energiproduktionen radikalt fram till 2035, sade Lintilä. Han betonade ändå att det krävs investeringar för att minska på utsläppen inom de teknologiska processerna.
— Vi hoppas såklart att investeringarna fortsätter på samma linje som hittills. De åtgärder vi fattade beslut om i samband med regeringens halvtidsöverläggning i våras är extremt goda för investeringarnas del, sade Lintilä.
— Vi kan erbjuda stabilitet och förutsägbarhet.
Regeringen beslutade i samband med halvtidsöverläggningen bland annat att införa nya stöd för att minska industrins utsläpp och underlätta dess omställning. Dessutom beslutade man att sänka elskatten.
Vätgas har enligt Lintilä rätt överraskande börjat spela en allt större roll, och han sade att Finland måste se till att inte trilla av tåget när det kommer till nya investeringar inom väteekonomin.
— Vi har inte placerat oss helt längst bak i ledet, men vi måste snabba på. Det är tydligt att vätgasen kommer att få en viktig roll inom industrin snabbare än vi för några år sedan trodde, sade Lintilä
Han anser också att Finland behöver skapa en nationell vätgasstrategi för att se till att man hålls med i det globala tempot.
EU:s regelverk oroar
Lintilä betonade även att det kommer att behövas rejält av utsläppsfri el för att nå klimatmålen. Han är aningen oroad över hur EU-lagstiftningen kommer att påverka även på den fronten.
— Vår industri och vår trafik elektrifieras. Dessutom kommer vätgasens roll växa, och dess processer kräver också el.
Samtidigt har EU beslutat att skärpa sina mål för energieffektiviteten, vilket i sin tur kan leda till att EU:s mål går stick i stäv med Finlands metoder.
Växande branscher inom elproduktionen i Finland är enligt Lintilä vind- och kärnkraft.
— Beträffande vindkraften har vi för tillfället väldigt anmärkningsvärda projekt på gång redan nu. Det torde handla om projekt för omkring 20 megaton, sade Lintilä.
— Man kan väl säga att nordligaste Bottniska viken håller på att bli som Persiska viken med tanke på den mängd vindkraft som är på kommande dit.
Utsläppen ska minskas med 15 miljoner ton koldioxid
Klimatpolitiken kan delas upp i sektorn som omfattas av EU:s utsläppshandel och sektorn som inte gör det (den så kallade ansvarsfördelningssektorn). En tredje sektor är markanvändning som omfattar bland annat skogen.
Enligt regeringen ska utsläppen minska med 14-15 miljoner ton koldioxidekvivalenter före 2035, vilket torde räcka för att Finland ska få ett positivt klimatavtryck.
Utsläppshandelssektorn, det vill säga industrin och energiproduktionen, ska minska utsläppen med 6-7 miljoner ton koldioxid.
Ansvarsfördelningssektorn ska minska utsläppen med 8,4 miljoner ton koldioxid, varav 3,6 miljoner ton ska minskas i trafiken.
Markanvändningssektorn (LULUCF) omfattar skogen och kolsänkan beräknas kompensera för en stor del av utsläppen inom de andra sektorerna.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.