Ett första men inte sista kommunalval – Rörelse Nus Harry Harkimo har lagt affärerna på hyllan för partiets skull
Den 13 juni deltar Rörelse Nu i sitt första kommunalval någonsin.
Partiordförande Harry ”Hjallis” Harkimo säger att det känns otroligt fint, fint för att partiet lyckats samla närapå 500 kandidater i 80 kommuner runtom i landet och fint för att han offrat mycket för att kunna starta upp partiet.
— Jag gör allt för det här partiet. Jag har slutat med alla mina affärer för att kunna bygga upp partiet. Det är lite som att starta upp ett företag, man börjar från noll, säger Harkimo omkring ett och ett halvt år efter att partiet registrerats.
Han tror inte direkt på opinionsundersökningar och säger att partiet har erfarenheter från riksdagsvalet 2019 av hur snett undersökningarna kan visa.
— Vi hade då inget stöd enligt opinionsundersökningarna, men slutligen fick vi ändå 2,3 procent av rösterna.
Harkimo säger att partiet har starka kandidatlistor speciellt i huvudstadsregionen, men även i en del andra kommuner runtom i landet.
— Det handlar bland annat om starka punkter såsom Kiuruvesi och Nyslott. Däremot behöver vi nå ut bättre till folket i norra Finland och Vasa.
Ett parti utan ideologi
Harkimo säger att Rörelse Nu starkt skiljer sig från de övriga partierna genom att inte ha en entydig ideologi man följer.
— Jag ser det som gammalmodigt att låsa sig vid en ideologi. Vi tar ställning i olika frågor och vi har våra sex grundprinciper, men det räcker.
Till grundprinciperna hör bland annat att rasism inte tolereras och att klimatförändringen måste tas på allvar.
Harkimo säger att det till 95 procent är personer som inte tidigare varit aktiva i politiken som väljer att ansluta sig till partiet, medan den resterande delen består av politiker från andra partier.
— De känner att det blivit trångt i det egna partiet och att de inte kunnat andas. Därför tror jag på ett mer öppet parti som inte binder sig till en ideologi.
Mer kommunalt samarbete
Då det handlar om kommuner förespråkar Harkimo och Rörelse Nu mer samarbete mellan olika kommuner.
— Det gäller på alla fronter. Vi har närapå 300 kommuner i landet och det är omöjligt för alla dem att ensamt erbjuda all den service invånarna behöver, säger han.
— Kommuner får inte slås samman mot sin vilja, men även om de inte är ivriga på en kommunsammanslagning så kan man öka samarbetet.
Harkimo säger att mer samarbete skulle leda till bättre tjänster för invånarna, och på så vis skulle man säkerställa att även de som har det svårt får den hjälp de behöver.
Dessutom ser han det som viktigt att kommuner bygger upp företagsamheten och hittar sin egen nisch, på så vis ökar också kommuninvånarnas välbefinnande.
Men då det gäller personer som har det psykiskt tungt räcker åtgärderna enligt Harkimo inte.
— Oberoende av ålder måste terapigarantin bli verklighet för varje finländare.
Bukt på mobbning i skolorna
Den senaste tidens händelser där unga rentav tagit livet av jämnåriga är enligt Harkimo ett tecken på att det nuvarande systemet inte fungerar, och att man skyndsamt måste satsa på att unga lättare får den hjälp som krävs. Därför oroar han sig också för följderna om vårdreformen blir av i den form den nu planeras.
— Planerna på att flytta skolornas stödpersonal från kommunerna till välfärdsområdena är bara ett av alla exempel som visar varför reformen borde stoppas, säger Harkimo.
Trots att stödpersonalen fortsättningsvis skulle arbeta i skolbyggnaderna efter reformen så ser Harkimo en risk med stora och mer distanserade organisationsmodeller då det handlar om vårdfrågor.
— Kopplingen mellan kommunerna och välfärdsområdena kommer aldrig att fungera, säger han.
Utöver terapigaranti och stödtjänster inom nära räckhåll säger Harkimo att konkreta åtgärder måste införas för att stoppa mobbningen i skolorna.
— Både mina barn och jag själv vet vad mobbning är och retandet måste få ett slut. De nuvarande metoderna där läraren försöker ingripa är inte tillräckliga. Det behövs utomstående personer som kommer till skolorna och tar tag i mobbningen, säger Harkimo.
— Lärarna känner både eleverna och föräldrarna och hamnar därför i kläm då de försöker reda upp saker.
Kommuners rätt att tvångsinlösa mark
Ytterligare en fråga som väckt alltmer diskussion de senaste åren är frågan om kommuninvånarens rätt till tryggad egendom.
Enligt paragraf 15 i Finlands grundlag är vars och ens egendom tryggad, och om mark inlöses för allmänt bruk så ska det ske mot full ersättning som bestäms genom lag.
Trots det sker det att kommuner väljer att tvångsinlösa mark exempelvis i förtjänstsyfte eller för ny stadsplanering, och det har lett till såväl tvister som rättsprocesser runtom i landet.
Mellan partierna går åsikterna isär om kommunernas rätt att tvångsinlösa privatägd mark borde begränsas eller inte.
Harkimo säger att kommuninvånarnas rättigheter alltid ska sättas i första rum.
— Kommuner borde endast i vissa få undantagsfall få tvångsinlösa mark, men då aldrig i förtjänstsyfte, säger han.
— Och lagstiftningen beträffande kommunernas rätt att tvångsinlösa mark borde ses över eftersom det finns kommuner som utnyttjar den rätten.
Frågor till partiledarna
Inför intervjuserien med partiledarna har SPT kontaktat fem olika aktörer i samhället som fått ställa en fråga till partiledarna.
Syftet har varit att inkludera allmänheten på ett bredare plan och öka kommunikationen mellan beslutsfattare och medborgare.
De fem aktörerna är Kommunförbundet, Finlands Svenska Skolungdomsförbund, Folktinget, Psykosociala Förbundet och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund.
Kommunförbundet:Hur tar ni hand om tillräcklig finansiering för kommunal vitalitet, konkurrenskraft, återstående undervisning och välfärdstjänster efter social- och hälsovårdsreformen?
Finlands Svenska Skolungdomsförbund:Många unga uppger att de mår sämre nu än de gjorde innan coronapandemin, och redan då var statistiken dyster. På vilket sätt kan man konkret inom kommunerna se till att ungas välbefinnande tas i beaktande och inte blir marginaliserade till följd av pandemin?
Folktinget:Enligt vårdreformen kommer elevvården att överföras från kommunerna till de stora välfärdsområdena. Inom skolvärlden är man orolig över att dessa viktiga tjänster försvagas och flyttas bort från skolgemenskapen. Resurserna är otillräckliga redan i dag och det finns en oro för att de blir ännu svagare i framtiden. Om vårdreformen går igenom, hur kan man då trygga samarbetet mellan kommun och välfärdsområde vad gäller barns och ungas välbefinnande?
Psykosociala Förbundet:Hur vill ni som parti beakta och stödja de som annars har utmaningar i livet och som nu upplever att coronaepidemin försämrat läget ytterligare?
Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund:Grundlagens paragraf 15 tryggar vars och ens egendom, och om mark inlöses för allmänt bruk så ska det ske mot full ersättning som bestäms genom lag.
Trots det har det blivit allt vanligare att kommuner tvångsinlöser mark i förtjänstsyfte eller begränsar användningen av mark via planläggning. Hur kommer ditt partis kommunala förtroendevalda att agera i en situation där markägarnas grundlagsstadgade egendomsskydd ställs mot planläggarnas syn på behovet av exempelvis markförvärv eller skyddsområden?
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.