EU:s nya nätbetalningsregler ställer till det – skärpta krav gäller efter två veckor, men de övervakas inte
Näthandeln ska bli tryggare i och med strängare direktiv, men det hela kan också bli krångligare för både konsumenter och webbaffärer.
Den som handlar på nätet med kreditkort vet att det ofta går snabbt: Det räcker med kreditkortets nummer, tiden för hur länge kortet är i kraft, samt den tresiffriga koden på kortets baksida.
Efter ett par veckor räcker det här sällan. Då krävs så kallad stark auttentisering för handla och identifiera sig – inte bara då det gäller mindre summor. Allt över 30 euro och ibland också mindre summor.
Eller så går det som flera som arbetat med säkrare system tror: Finansinspektionen skjuter upp allt.
PSD2. Det låter som en robot från Stjärnornas krig men är koden för det nya EU-direktivet, det så kallade andra betaltjänstdirektivet.
Målen är goda. Det nya betaltjänstdirektivet ska bland annat stärka konsumentskyddet och öka säkerheten vid internetbetalningar. Risken för att kriminella ska kunna utnyttja exempelvis bankkortsuppgifter minimeras då det inte går att godkänna betalningar eller andra transaktioner lika lätt som förr.
Jobbigare då man handlar
Nackdelen är att konsumenterna – alla som exempelvis handlar på nätet –allt oftare slussas till att bekräfta att man verkligen är rätt person och vill göra det man tänkte.
Det här kan ske med nyckeltalslistor, fingeravtryck, ansiktsigenkänning eller extra bekräftelse med sms via den egna telefonen, i olika kombinationer.
Det här starka autentiseringen kan också krävas då man vill köpa restid till kollektivtraflken med mobilen, sända pengar till en annan person med en betalapp eller något annat vardagligt.
Alla som har webbaffärer och erbjuder tjänster eller varor förpliktas å sin sida att se till att deras betalningar sker på ett sätt som uppfyller PSD2-kraven.
Då ÅU förra veckan börjar ringa upp lokala affärer som också säljer sina varor på nätet klarnar det att få alls hört om det nya direktivets krav och det att nya regler gäller från och med den 14 september.
Somliga tror att allt borde vara under kontroll eftersom de lagt ut den egentliga handelsportalen på en extern leverantör, något som de flesta har gjort. Det finns ändå ingen automatik i det här: det är säljaren som också svarar för att allt är ok. Annars kan det bli stopp för betalningarna.
”Beklagligt om det blir verklighet”
Utgångsläget för hela direktivet verkar vara ännu mer jobbigt då ÅU kontaktar personer som arbetar med it-lösningar och betaltjänster. Alla har åsikter men ingen vill bli citerad.
– Vi är redo för PSD2, men det skulle vara verkligt beklagligt om det blir verklighet, säger en ansvarsperson bakom en populär mobilapplikation.
Personen är något irriterad över frågorna och höjer rösten för att poängtera att han ”hört från bankhåll att Finansinspektionen skulle vara på väg att skjuta upp allt”.
Det nya direktivet, som det nu är tänkt, skulle enligt honom strypa handel på nätet.
Nya regler övervakas inte
I flera EU-länder har finansövervakningsinstitutioner redan meddelat att PSD2 blir försenat. Storbritannien har tagit 18 månaders timeout. Enligt somliga medier har man i vissa EU-länder inte gett ett formellt uttalande om en försening, men nog meddelat både banker och andra finanskoncerner att tidtabellen inte håller.
En informatör på Finansinspektionen suckade djupt då ÅU tidigare i veckan hade frågor om PSD2.
– Någon ringer upp dig, kanske i kväll, senast nästa dag.
Ingen ringde, men på torsdagen meddelade ledande juristen Sanna Atrila det här till Helsingin Sanomat:
– Reglerna träder i kraft, men de övervakas inte i praktiken.
Vad det här betyder för konsumenter och webbaffärer efter den 14 september förblir alltså oklart.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.