Experter varnar för riskfylld operation i Kabul
Finlands planer att skicka finländska soldater till Kabul i Afghanistan väckte en livlig debatt i riksdagen på fredagen, men såväl Utrikesministeriet som Försvarsministeriet är förtegna om uppdragets detaljer.
— Jag vill inte gå händelserna i förväg. Vi kan inte gå ut med sekretessbelagda uppgifter om vilka personer som är på väg och exakt hur stor truppen är, säger Janne Kuusela, biträdande avdelningschef på Försvarsministeriet.
Försvarsminister Antti Kaikkonen (C) antydde på torsdagens presskonferens att det rör sig om några tiotals finländska soldater som skickas till Kabul.
Unikt säkerhetspolitiskt beslut
Syftet med den militära operationen är att evakuera finländska medborgare och afghanska samarbetspartner som svävar i livsfara efter att talibanerna tog makten förra veckan. I operationen deltar Försvarsmaktens yrkessoldater. Sammanlagt 230 personer ska evakueras. Av dem har redan 49 personer evakuerats till Finland, uppger Utrikesministeriet.
Beslutet att sända truppen fattades enligt lagen om lämnande av och begäran om internationellt bistånd. Det är första gången som lagen tillämpas sedan den trädde i kraft 2016.
— Det är ett unikt säkerhetspolitiskt beslut för Finland eftersom vi tidigare alltid har deltagit i internationella operationer som har koordinerats av EU, FN eller Nato, säger Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare på Utrikespolitiska institutet.
Enligt Salonius-Pasternak är beslutet ändå inte speciellt dramatiskt i en internationell kontext.
— Många europeiska länder gör motsvarande operationer där man evakuerar civila från krigsdrabbade länder.
Öppnar inte Pandoras ask
Den trupp som sätts in för uppdraget arbetar under Finlands nationella ledning. Truppen ska vara verksam endast på flygplatsen i Kabul och i dess omedelbara närhet.
— Jag tror inte att regeringen går in för att hux flux skicka motsvarande trupper hit och dit när liknande risksituationer uppstår på annat håll i världen, säger Salonius-Pasternak.
Teija Tiilikainen, direktör vid den europeiska hybridcentralen, är av samma åsikt.
— Jag tror inte att operationen i Kabul kommer att sänka tröskeln för att genomdriva fler motsvarande militära insatser. Vår lagstiftning definierar ganska strikt när det är möjligt att skicka soldater utomlands, säger Tiilikainen.
Den militära operationen på flygplatsen i Kabul är förknippad med stora risker.
— Det finns mycket som i värsta fall kan gå fel på flygplatsen i Kabul eftersom det finns väldigt många osäkerhetsmoment som berör säkerheten där, säger Salonius-Pasternak.
Enligt Tiilikainen handlar det om att välja mellan pest och kolera.
— Förstås är operationen riskfylld. Jag antar att de finska myndigheterna har tillgång till underrättelsetjänsters information om riskerna och vet vad som står på spel. Riskerna måste ställas mot statens skyldighet att hjälpa sina egna medborgare när de svävar i livsfara, säger Tiilikainen.
Dubbla signaler
Talibanernas motstridiga kommunikation bidrar till dessa risker. Talibanernas talespersoner bedyrar å ena sidan att alla civila afghaner och utlänningar som vill lämna landet får göra det. Å andra sidan rapporterar människorättsorganisationer att talibankrigare har dödat en lång rad personer som har jobbat för utländska organisationer.
— Det kan hända att talibanerna spelar med dubbla kort. Talibanledningen säger det som västvärlden vill höra för att de inte ska gå miste om biståndspengar medan krigare på fältet kör ett annat race. Vi vet inte vad talibanerna vill genomdriva och hur disciplinerade deras krigare är, säger Salonius-Pasternak.
Talibanledningens bristande kontroll över sina väpnade trupper färgar av sig också på övervakningen av flygplatserna och gränsposteringarna.
— Vi har alla sett videoklipp på kaoset på Kabuls flygplats. Det finns ingenting som garanterar att ordningen är återställd när de finska soldaterna anländer, säger Salonius-Pasternak.
Den finska operationen i Kabul markerar slutet på en fredsbevarande insats som slutar i fiasko efter 20 års strävsamt arbete.
— Jag betvivlar att erfarenheterna i Afghanistan leder till större beslutsångest inför nästa fredsbevarande operation. Finland har alltid kört en försiktig linje. Vi har aldrig varit i främsta ledet i krishanteringsarbetet. I själva verket har antalet finländska fredsbevarare minskat stadigt de senaste 15 åren, säger Tiilikainen.
Mikael Sjövall/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.