FDUV:s medlemmar tog samma digitala kliv som resten av befolkningen – “Digitala träffar blev en viktig del av vardagen”
Coronaepidemin har påverkat intresseorganisationen FDUV:s verksamhet på många plan, berättar verksamhetsledaren Lisbeth Hemgård och informatören Matilda Hemnell.
Påverkansarbetet är centralt i FDUV:s verksamhet och har blivit ännu viktigare under epidemin. Hela 2020 jobbade FDUV tillsammans med sina finska systerorganisationer med att rapportera till statsrådets lägescentral om hur organisationens målgrupp berördes av krisen.
— Vi har följt med hur epidemin har påverkat vår målgrupp och om det gjorts övertramp. I början av epidemin tolkades till exempel besöksförbuden på boenden för strängt, säger Hemnell.
FDUV
FDUV är en intresseorganisation för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland.
FDUV står för frihet, delaktighet, utveckling och valmöjligheter för alla.
FDUV representerar elva regionala DUV-föreningar och riksföreningen Steg för Steg. Föreningarna är verksamma i hela Svenskfinland.
Organisationen har sammanlagt cirka 2 900 medlemmar.
För tillfället har FDUV 26 anställda.
FDUV inledde sin verksamhet 1954, men grundades i sin nuvarande form 1971
Ny slags verksamhet
Som så många andra tvingades också FDUV att ställa in eller omforma en stor del av sin verksamhet. Till exempel kunde organisationen inte ordna sina omtyckta, årliga sommarläger.
— I stället ordnades lokala dagsträffar. Men alla hade förstås inte möjlighet att delta, på grund av att vissa av dem tillhör en riskgrupp, säger Hemnell.
Sundberg/SPTFDUV har också ordnat digital verksamhet som nätcaféer för både personer med intellektuell funktionsnedsättning och för deras anhöriga.
— Viss verksamhet har för en del till och med varit mer lockande eftersom det varit lättare att delta då man inte behövt åka någonstans, säger Hemgård.
Många av FDUV:s lokala DUV-föreningar har också varit bra på att epidemianpassa sin verksamhet. De har till exempel ordnat digitala konserter, allsånger eller besökt bondgårdar, berättar Hemgård och Hemnell.
— I Västnyland har man kört runt till olika boenden med en kioskbil så att alla ska få köpa godsaker inför helgen, säger Hemnell.
Digitalt kliv
Hemgård säger också att riksföreningen för personer med intellektuell funktionsnedsättning Steg för Steg har varit en livlig aktör under coronan. De har ordnat många digitala träffar som blivit mycket populära.
Både Hemgård och Hemnell erkänner att man först var lite skeptisk till om förmågan att delta i ett nätcafé fanns inom målgruppen. Dessutom har alla inte tillgång till en dator – men många har kunnat delta via telefon eller pekplatta, framhåller Hemgård.
— Alla i vår målgrupp klarade det inte, men väldigt många tog det digitala språnget som resten av befolkningen. De digitala träffarna blev en viktig del av deras vardag, säger Hemnell.
Behov av lättläst information
Hemgård säger att den svenska servicens framtid är ett stort orosmoment med tanke på den kommande vårdreformen. De flesta av FDUV:s medlemmar är beroende av svensk personal.
Dessutom är en stor del av målgruppen i behov av lättläst svenska. Hemnell säger att det finns en förståelse för detta på myndighetsnivå, men att resurserna inte alltid räcker till. Detta har speciellt aktualiserats i och med coronaepidemin.
— Institutet för hälsa och välfärd har fram tills nu erbjudit information om epidemin endast på lättläst finska. De har hänvisat de som behöver lättläst svenska till FDUV, säger Hemnell.
Hemgård säger ändå att det parallellt sker en positiv utveckling. Till exempel får Svenska Yle positiv feedback för att de börjat göra nyheter på lätt svenska.
Behov av utveckling
FDUV utförde en enkätundersökning före julen som medlemmarna fick delta i.
— Vi kan konstatera att väldigt många av våra medlemmar är nöjda med tjänsterna som erbjuds i dag. Men det finns också brister. Det gäller bland annat brist på stödpersoner och personliga assistens för fritid och behov av mer skräddarsydda tjänster, säger Hemgård.
Sundberg/SPTHemgård säger att man i och med vårdreformen hoppas på mera moderna och inkluderande tjänster. Med det menar hon att personer med en intellektuell funktionsnedsättning inte ska segregeras i ett eget system.
— Tjänsterna ska komma till dem och finnas där de bor. De ska kunna växa upp i en naturlig miljö. Då skingrar vi också de fördomar som finns, säger hon.
Hemnell säger också att det kan vara missvisande att alltid tala om ”vård” när man talar om tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tjänster ska erbjudas utifrån behov och inte diagnos.
— I stället för vård kan vår målgrupp behöva stöd och hjälp i vardagen. Självbestämmande borde vara mer i centrum, säger hon.
FDUV:s enkätsvar i urval
Över 560 personer deltog i FDUV:s medlemsenkät. En enkät var riktad till personer med intellektuell funktionsnedsättning och en annan till deras närstående.
Drygt 40 procent av de närstående svarade att de blivit utan stöd som personen med funktionsnedsättning eller de själva skulle ha behövt. I en öppen fråga kom det fram att den enskilda stödformen som oftast saknas är en stödperson/personlig assistent för fritiden. Vissa saknade också rehabilitering eller stöd i hemmet.
45 procent uppgav att coronaepidemin har påverkat stödet personen med funktionsnedsättning får. Bland motiveringarna förekom bland annat boendebegränsningar, begränsningar i dagverksamheten, paus i terapier och uteblivna sociala aktiviteter.
Endast 25 procent uppgav att man fått ersättande stöd.
Drygt 35 procent av de som har en intellektuell funktionsnedsättning uppgavs ha upplevt otrygghet, ångest eller rädsla under epidemin. Drygt 45 av dem har upplevt ensamhet.
Nästan 40 procent av de närstående har upplevt otrygghet, ångest eller rädsla. Nästan 50 procent av dem har upplevt en känsla av otillräcklighet.
Källa: FDUV
Sofie Fogde/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.