Finns det ljus i vårdens stora mörka hål?
Hur lyckas man med att minska kostnaderna med nästan 300 miljoner euro? Det får vi snart veta då Varha ska visa hur man gör.
Vårdreformen är ett steg in i ett mörkt hål, kunde man läsa på ÅU:s ledarspalt den 8 maj 2021. Tyvärr finns det ännu i slutet av år 2023 en viss sanning i detta konstaterande.
Redan då det politiska beslutet om antalet välfärdsområden fattades, varnade de flesta experterna att det skapas för många välfärdsområden. Politikerna valde att inte lyssna på experterna.
Stora politiska förvaltningsreformer är sällan i första hand planerade utgående från att den egentliga verksamheten ska bli bättre. Då politiska förvaltningsreformer genomförs är det viktigt för partierna att beakta partikansliernas kalkyler för hur det egna partiets inflytande kan maximeras.
De som fattar beslut om reformerna på riksnivå, bildar sin uppfattning om saker och ting på basis av allmänna trender. När man tillräckligt många gånger upprepar olika påståenden blir uttalandena ofta halvofficiella antaganden. Då dessa sanningar med modifikation får politisk vind under vingarna, vet man aldrig vad slutresultatet blir.
Det är alltså politiska ambitioner och maximeringen av politisk inflytande som anger ramarna för hur en reform kan genomföras.
Ett bra exempel är mantrat att det i kommunerna var svårt att få en tid bokad för läkarbesök. Problemet med tidsbokningarna, till den del det fanns, var i första hand inte hur social- och hälsovården var arrangerad, problemet var och är ännu att det finns för få läkare och att de som finns vill välja när och var de jobbar. Det här skedde och sker ännu i dag med statens välsignelse.
En förvaltningsreform ökar inte antalet läkare och motiverar dem inte heller att jobba heltid på mindre vårdenheter. Läkarförbundet verkar ha större makt än regeringen.
Stora förvaltningsreformer är också riskfyllda för servicen på svenska. Det torde inte finnas ens ett exempel på en reform där den svenska servicen skulle ha förbättrats.
När förvaltningsområdena blir större blir det svenska språkets ställning mindre. Finns det inte svenskspråkiga förvaltningsstrukturer, finns det på sikt ingen service på svenska.
Hur påverkar en nedskärning på nästan 300 miljoner euro den svenskspråkiga servicen i Varha? Utgångspunkten torde vara att en så stor anpassning inte förbättrar möjligheterna att skapa och upprätthålla svenskspråkiga organisations- eller servicemodeller inom välfärdsområdet. En rationalisering och standardisering av verksamheten skapar mindre utrymme för tvåspråkiga lösningar eller för svenska särlösningar.
Om svenskspråkiga lösningar inte finns med i organisationsmodellerna, finns de inte heller på sikt i praktiken.
Det är inte bara Varha som ska se över sina kostnader, det gäller alla välfärdsområden i Finland. Västra Nylands välfärdsområde har inlett omställningsförhandlingar och framtiden för det små enheterna i Raseborg och Hangö är ytterst osäker.
När vi söker ljus i vårdmörkret, kan Varha ändå leverera några verkligt goda investeringsnyheter med tanke på Åboland. Bland annat en ny tvåspråkig vårdenhet på Kaskisbacken skimrar i den dunkla och dystra budgeten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.