Förflytta dig till innehållet

Fler drunkningsolyckor i juli jämfört med i fjol – vi måste bli bättre på att ingripa också på badstränder

Badvakterna Jessica Hölttä och Matias Mäki-Petäys visar hur man livräddar någon på Sandudds badstrand. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT


I så här varmt väder beger sig många till stranden för att svalka sig i hettan. Trots att det är mycket människor på stränderna har några drunkningsolyckor i år skett just där.
– Åtminstone sexton personer, men antagligen betydligt fler, har drunknat i juli. Det är över dubbelt så många som i fjol, säger Kristiina Heinonen, generalsekreterare vid Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund, FSL.

FSL för statistik över drunkningsolyckorna varje månad. Statistiken är tillsvidare preliminär eftersom det är tidskrävande att ta fram mer exakta siffror. Många av de som drunknat har varit äldre personer som simmat ensamma, men några drunkningsolyckor har skett vid badstränder.
Till exempel drunknade en 36-årig mamma då hon försökte rädda sitt barn vid en badstrand i Vanda i mitten av juli.

”Han var inte i panik”

Tvåbarnsmamman Anna Tuliainen simmar ofta med sina barn. Nyligen räddade hon antagligen livet på en 2,5-årig pojke. Tuliainen och hennes 5-åriga dotter simmade vid en allmän badstrand på lite djupare vatten. Då fick hon syn på en pojke som kämpade för att hållas ovanför ytan.
– Han var nätt och jämnt ovanför vattenytan och han sjönk neråt och kämpade uppåt flera gånger. Han var inte i panik. Han blev nästan arg på mig när jag lyfte upp honom, men han var alldeles tydligt i fara och skulle inte ha orkat länge till, säger Anna Tuliainen.
Pojkens pappa var däremot i panik och letade med badvakterna efter sin son på stranden och vid vattenbrynet. De ropade hans namn i en megafon. Anna Tuliainen förde pojken till sin pappa som förstås var väldigt lättad.
– I stunden kändes situationen inte så dramatisk men efteråt började jag förstås tänka på mina egna barn och hur lätt de kan komma bort, speciellt nu när det är så packat med folk på stränderna.

Badvakterna Jessica Hölttä och Matias Mäki-Petäys visar hur man livräddar någon på Sandudds badstrand. SPT/John Eriksson

Badvakter är inte barnvakter

Enligt badvakten Jessica Hölttä tappar föräldrar bort sina barn ganska ofta på stranden.
– Det är jättemånga föräldrar som sitter med näsan i telefonen och låter deras barn simma och leka oövervakade i vattnet. En del har till och med kommit och frågat om vi kan vakta deras barn. Det är inte det vi badvakter gör. Om man kommer med sina barn till stranden måste man själv hålla koll på dem, säger Jessica Hölttä som jobbar som badvakt på Sandudds och Drumsös badstrand.
Varje dag jobbar fem eller sex badvakter på Sandudds badstrand i Helsingfors och under en varm helg kan hela 10 000 personer besöka stranden.
– Vi märker förstås inte allt men som tur kommer folk ofta till oss och frågar om vi kan kolla om allt är okej med någon, säger Hölttä.
Enligt Kristiina Heinonen borde människor på stranden bli bättre på att själva ingripa.
– Jag skulle inte säga att vi är likgiltiga. Vårt problem är kanske mer att vi inte vågar fråga om allt är okej. Man ska inte vara rädd för att fråga. Man ska också fråga barn fast det kanske ser ut som om de leker. Det är bättre att vara på den säkra sidan, säger Heinonen.

– Det är ett jätteroligt jobb men ibland är det också tungt. Speciellt nu när det har varit jättevarmt och mycket människor på stranden. Värmen gör en trött men man måste ändå hela tiden vara på alerten och koncentrerad, säger badvakten Jessica Hölttä. Foto: Linnea de la Chapelle/SPT

Klättrar uppför en osynlig stege

Det kan ändå vara svårt att uppfatta att någon håller på att drunkna i och med att en drunkningsolycka ofta är ljudlös. Personer som håller på att drunkna ropar sällan på hjälp eller viftar med händerna. De använder all sin kraft för att hållas ovanför ytan. Att drunkna kan dessutom ske väldigt snabbt, på bara 20-30 sekunder kan man redan vara under ytan.
– Ett kännetecken är att personen som är i nöd ser ut att försöka klättra uppför en osynlig stege och har huvudet oftast lite bakåtlutat, säger Kristiina Heinonen.
Varningsklockorna ska enligt Heinonen också börja ringa om personen i vattnet inte svarar då man ropar och frågar om allt är okej. Då är situationen oftast redan kritisk och man bör agera snabbt.
Då gäller det att be någon annan ringa 112 eller göra det själv innan du försöker hjälpa den i nöd. Nästa steg är att lugna personen i nöd och berätta att hjälp är på väg. Här han det också vara bra att ta ett djupt andetag och lugna sig själv.

Ta sedan det första bästa hjälpmedlet du hittar som kan fungera som en förlängd arm mellan dig och personen som håller på att drunkna. Det kan vara allt från en simring till en hink, helst något som flyter. Försök alltid rädda personen från land, men om det inte går ska du tänka på din egen säkerhet innan du hoppar i. Personen som håller på att drunkna kan lätt trycka dig under ytan och då är ni båda i fara.
– Om personen som håller på att drunkna trycker dig neråt ska du dyka neråt, för personen i nöd vill absolut inte komma med dig neråt utan försöker hålla sig ovanför ytan för att få luft. Sen ska du simma eller dyka bakom personen och ta tag i personen bakifrån, säger Jessica Hölttä.
Det viktigaste enligt Hölttä är att hela tiden hålla blicken på den som håller på att drunkna också om du hoppar i. Du ska hela tiden veta var personen är.

”Flytvästen är livsviktig”

Oavsett om man är ute i skärgården eller på en allmän badstrand ska man alltid simma mot eller längs med stranden. Man ska dessutom helst simma på så grunt vatten att man bottnar. Vuxna ska helst vara i vattnet med barn och allra bäst är det om en vuxen är längst ut och har barnen mellan sig och stranden.
– På stränder och sommarställen är man ofta i sällskap av många vuxna och barn. Då är det viktigt att man bestämmer sinsemellan vem som ansvarar för barnen som simmar, säger Kristiina Heinonen.
Heinonen anser att barn som inte kan simma ska ha på sig en flytväst då de vistas vid vattnet och vuxna ska alltid ha en då man rör sig med båt, oavsett simkunskaper.
– Flytvästen är livsviktig. Folk har drunknat trots att de fått hjälp ganska snabbt och då skulle en flytväst ha räddat deras liv. Alkohol ska man också undvika när man badar och åker båt.
Det absolut viktigaste enligt både Heinonen och Hölttä är att man inte simmar ensam. Man ska alltid ha med sig någon som kan hjälpa vid behov.
Om man mot förmodan simmar ensam på öppet vatten utan flytväst ska man ha med sig en simboj. En simboj är liten, färggrann och ofta upplåsbar och dras efter en på vattenytan. Den kan hjälpa en att flyta om man blir trött eller får kramp och den visar också tydligt var man simmar för båtförare. Flera simbojar är även försedda med en visselpipa så att man också kan göra sig hörd och många har vattentäta fickor där man kan bevara saker. Man kan till och med sätta in en blinkande lampa i bojen för att synas bättre.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Your current shadow instance is ""Staging shadow"". Exit