Forskare varnar: digitaliseringen kan öka ojämlikheten mellan kön — tydligare undervisningsmål för digitala färdigheter krävs


Meri-Tuulia Kaarakainen disputerar på tisdag. I sin forskning har hon undersökt ungdomars digitala färdigheter.
En ny forskning vid Åbo universitet visar att ungdomars digitala kunskaper varierar väldigt mycket. Tydligare mål för vilka digitala färdigheter som ska läras i skolan efterlyses därför.
Digitaliseringen av undervisningen har under de senaste åren gått framåt i snabb takt. Trots det finns det inga tydliga mål i läroplanen för hurdana digitala färdigheter eleverna ska uppnå. Därmed är det ofta upp till eget intresse hur tekniskt kunnig man är.
– Man antar ofta att ungdomar har goda digitala kunskaper eftersom de använder datorer och smarttelefoner på fritiden och har vuxit upp med dem. Men trots att man spenderar mycket tid på sin smarttelefon betyder det inte att man har sådana tekniska färdigheter som behövs i till exempel arbetslivet, konstaterar filosofie- och pedagogie magister Meri-Tuulia Kaarakainen.
Kaarakainen har forskat i ungdomars digitala färdigheter och hur de påverkar möjligheterna i dagens digitaliserade samhälle. Resultaten av forskningen visar att pojkar och flickor använder teknologi för olika ändamål vilket också leder till att det finns tydliga skillnader mellan deras digitala kunskaper.
Kunskapsnivå varierar enligt ålder och kön
I forskningen undersöktes de digitala färdigheterna hos ungdomar i årskurs 7–9, samt elever på andra stadiet. Detta gjordes genom att eleverna fick lösa olika uppgifter.
– Uppgifterna var ganska varierande. Delvis testade vi helt praktiska färdigheter såsom användningen av bildhanteringsprogram, Excel eller färdigheter i digital kommunikation, medan vissa uppgifter var mer tekniskt krävande.
Resultaten visade att kunskapsnivån varierade både enligt ålder och enligt kön.
– För det första visade det sig att andra stadiets elever hade bredare digitala kunskaper. Det förklaras antagligen av att de är äldre och mer självständiga och själva sköter olika ärenden på nätet. Deras användning av digitala redskap är helt enkelt mångsidigare.
Skillnaden mellan könen var också väldigt tydlig.
– Egentligen går det inte att säga att varken pojkar eller flickor skulle ha bättre digitala färdigheter. Flickor är överlag bättre på att använda digitala verktyg som används i skolarbetet och för kommunikation, medan pojkar är bättre på att hantera program som tekniskt sett är mer mångsidiga och krävande.
Den här skillnaden grundar sig i vad ungdomarna använder teknologi till.
– Flickor använder främst teknologi som ett redskap för att till exempel göra skoluppgifter eller för att upprätthålla sociala kontakter. För pojkar är datorer och teknologi mer som en hobby och deras användning är mer ”undersökande”.
Enligt Kaarakainen är det här orsaken till att skillnaderna mellan könen med åldern sedan blir allt tydligare.
– Man brukar vara intresserad av sådant man är bra på, och då pojkar bättre hanterar olika tekniska program söker de sig i betydligt högre grad till IT-branschen.
Då ungefär var tionde manliga elev på andra stadiet är intresserad av studier inom IT-branschen, är motsvarande siffra bland kvinnor under en procent.
Kaarakainen poängterar att forskningsresultatet visade att de digitala färdigheterna överlag var bättre på mansdominerade utbildningar på andra stadiet utan att skillnader mellan könen märktes. På motsvarande sätt var kunskaperna sämre på kvinnodominerade utbildningar oavsett kön.
— Alltså grundar sig skillnaderna mellan könen i valet av utbildning. I Finland har vi en väldigt tydlig könsindelning på många branscher.

ÅU-foto
För att jämna ut skillnaderna i valet av utbildning tror Kaarakainen att det skulle vara viktigt med tydligare mål för vilka digitala färdigheter som ska uppnås i skolorna.
I dag används digitala redskap aktivt i undervisningen av olika skolämnen, men målmedveten undervisning i digitala kunskaper i sig saknas ännu.
– Vår forskning visade att skillnaderna mellan flickor och pojkar är tydliga redan bland 12 åringar. Därför vore det viktigt att redan i lågstadiet ha tydliga målsättningar för vad eleverna ska lära sig precis som i alla andra skolämnen.
I framtiden kommer de som är tekniskt kunniga att gynnas av den ökade digitaliseringen.
Om skillnaderna mellan könen inte åtgärdas kan det med andra ord leda till att samhället blir mer ojämlikt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.