Förflytta dig till innehållet

Forskning: Finlandssvenska par tjänar bättre än andra par

Camilla Härtull. Foto: Alexandra Furu/Vasabladet


Det har forskats mycket i skillnaderna mellan den finsk- och den svenskspråkiga befolkningen i Finland. I många forskningar har det visat sig att den svenskspråkiga befolkningen klarar sig bra. De lever längre, har bättre hälsa och högre inkomster.
Men när det gäller inkomster, finns det delområden som varit outforskade.
Till dem hör inkomstskillnader på hushållsnivå, samt skillnader i den nedre delen av inkomstfördelningen, säger Camilla Härtull, doktorand i socialpolitik vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa.
– När det gäller inkomster så visar det sig att enspråkigt svenska par har i snitt 25 procent högre inkomstnivå än övriga parkonstellationer, säger Härtull.

Skillnaden är relaterad till männens inkomst

Härtulls forskning, som i sin helhet grundar sig på registerdata, visade dessutom att skillnaden är relaterad till männens inkomst. Att finlandssvenska män i högre utsträckning är högutbildade är en av orsakerna till inkomstskillnaderna. Det här var något som överraskade.
– Även om kvinnorna i svenskspråkiga familjer är lika högt utbildade som männen, är det ändå mannens inkomster som styr. Det material jag använt kan inte ge svaret på varför.
Dessutom är det bara bland par där båda är svenskspråkiga som inkomsterna är högre än genomsnittet.
– Det är mannens inkomst som på sätt och vis styr inkomstnivån, men bara i de fall hans partner är svenskpråkig, säger Härtull.
Den information hon använt för forskningen, registerdata, kan inte ge svar på varför. Härtull kan endast spekulera.
– Jag tänker att det kan vara en form av nätverk som gör att den svenskspråkiga gruppen är hjälpt av det, säger Härtull.

Inkomstfattigdom vanligare bland finlandssvenska par

Ett annat tidigare outforskat område som Härtull tagit sig an är att jämföra inkomstfattigdom mellan språkgrupperna. Hennes forskning visar att sannolikheten för att vara inkomstfattig är något större bland svenskspråkiga, men sedan 1990-talet har skillnaderna minskat för att nästan försvinna helt.
– Skillnaderna i inkomstfattigdom har minskat över tid. De senaste åren har skillnaderna mellan språkgruppernas fattigdom nästan försvunnit helt.
Att svenskspråkiga samtidigt har högre inkomster och är fattigare kan verka tvetydigt.
– Man skulle i och för sig kunna tänka att ojämlikheten är större i den svenskspråkiga befolkningen. Men studierna i fattigdom är gjorda på hela svenskspråkiga Finland medan skillnaderna i inkomster är gjord i huvudstadsregionen där språkgrupperna lever mer sida vid sida än i övriga Finland. Så man ska vara försiktig med att för snabbt dra slutsatsen att det beror på ojämlikhet, säger Härtull.
Överlag har inkomstfattigdom i barnhushåll ökat avsevärt sedan mitten av 1990-talet, i synnerhet i hushåll där föräldrarna är arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden, berättar Härtull.
Hon påpekar samtidigt att hennes mätmetod när det gäller inkomstfattigdom avviker sig något från allmänt etablerade metoder och att resultaten därför inte är direkt jämförbara med resultaten från exempelvis Statistikcentralen.
Föräldrarnas arbetssituation verkar ändå spela en allt viktigare roll, visar Härtulls forskning.
– Eventuellt kan det bero på att kvinnornas arbetstid är polariserad i Finland. Antingen så jobbar man heltid eller så jobbar man inte alls. Vi har inte samma system som i Sverige där det är vanligt med deltidsjobb. I de fall där en finländsk kvinna är hemma så ökar risken för inkomstfattigdom avsevärt.
Alexandra Furu
Vasabladet

Camilla Härtulls avhandling

Doktorsavhandlingen heter ”Essays on income and income poverty of Swedish speakers and Finnish speakers in Finland”. (Artiklar om inkomst och inkomstfattigdom hos svenskspråkiga och finskspråkiga i Finland).
I avhandlingen undersöks inkomst- och inkomstfattigdomsskillnader mellan svensk- och finskspråkiga i arbetsför ålder, samt hur arbetsmarknadsposition och språkbakgrund hör samman med inkomstfattigdom i hushåll mead barn
Inkomster och inkomstfattigdom mäts på basis av beskattningsbar inkomst.
Avhandlingen grundar sig på registerdata.
Disputationen i ämnet socialpolitik hålls på fredag vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa
Opponent är professor Markus Jäntti, Stockholms universitet, Sverige och kustos är professor Jan Saarela, Åbo Akademi

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter

Your current shadow instance is ""Staging shadow"". Exit