Försvarsministeriet: Ålänningar är inte en del av reserven
Försvarsministeriet har gett sin syn på hur de tolkar lagstiftningen om vad som krävs av åländska män i händelse av krig.
– De kommer till samma slutsatser som landskapet hävdat i diskussionerna om hur värnplikt för ålänningar ska beskrivas så jag är förstås nöjd med deras slutsatser, säger vice lantrådet Harry Jansson (C).
Memot från Försvarsministeriet är inget som landskapsregeringen beställt – så vitt som Harry Jansson känner till i alla fall.
– Det har kommit självmant. Värnplikten har ju diskuterats i flera år då vi har en ändring av värnpliktsparagrafen i förslaget till ny självstyrelselag, om att ålänningar med hembygdsrätt kunde delta i civila uppgifter som en medborgarplikt, säger Harry Jansson.
Det skulle innebära att det stiftas en riksdagslag som lagtinget skulle ge bifall till.
– Därför känner Försvarsministeriet väl till det här.
Han har också kontrollerat att memot är offentligt.
Ålänningar är värnpliktiga – men befriade
Memot, som består av en sida text, redogör för gällande lagstiftning och innehåller en rättslig bedömning. Slutsatsen är att grundlagen innehåller en bestämmelse gällande skyldigheten att försvara landet, varav värnplikten är en del. Värnpliktslagen tillämpas i hela landet, inklusive Åland.
Det betyder att grundregeln är att ålänningar är värnpliktiga, men enligt självstyrelselagens paragraf 12 är ålänningarna befriade från att fullgöra värnplikt så länge lagstiftning gällande ersättande tjänst i lots- och fyrinrättningen eller i någon annan civilinrättning inte har getts (alltså den lag som aldrig stiftades på 1920-talet)
Det här betyder ålänningarna är befriade från all tjänstgöring som händer under värnplikten – där ingår beväringstjänst, repetitionsövning, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering samt deltagande i uppbåd och besiktning av tjänstedugligheten.
Nu kommer slutklämmen: Ålänningarna hör inte till den ersättande reserven i det här skedet därför att de inte är värnpliktiga. Det är därför ålänningarna inte kan kallas till tjänstgöring om försvarsmakten ska mobiliseras.
Harry Jansson är nöjd med att Försvarsministeriet kommer till samma slutsats som landskapet.
– Det ska förhoppningsvis lugna de som varit oroliga att de riskerar bli inkallade trots att man inte har militär utbildning.
Befrielsen från värnplikten gäller alla som är födda med hembygdsrätt eller flyttat till Åland före tolv års ålder.
Kan ändå inte slöa hemma i soffan
Arbetsplikten kvarstår dock.
– Ålänningar ska ändå ställa upp och göra sitt genom arbetsplikten, som under pandemin där det handlade om att hjälpa till inom hälso- och sjukvård, försörjning, men också med produktion och befolkningsskydd. Sedan finns en mer allmän befolkningsskyddsplikt, som är mer kopplad till räddning, släckning och första hjälpen-uppgifter i tider av undantagstillstånd. Det är sådant ålänningar kan bidra med, men förstås hemma på Åland. Självstyrelselagen anger tydligt att det sker på Åland.
Debatten om ålänningarnas uppgifter i krig
Allt startade med ett uttalande av landshövding Peter Lindbäck på en av landskapets presskonferenser i slutet av mars som följdes upp i en artikel i Nyan den 23 mars. Uttalandet var: ”Det är Åland som är demilitariserat, inte ålänningarna”. Peter Lindbäck menade att ålänningarna inte är undantagna plikten att försvara landet.
Uttalandet fick konsekvenser och landshövdingen kallades till lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd för ett hörande.
Den 28 mars säger vice lantrådet Harry Jansson (C) det inte existerar en allmän skyldighet att gripa till vapen för personer med åländsk hembygdsrätt.
I en intervju med professor i offentlig rätt Markku Suksi i Nyan den 19 maj konstaterar han att ålänningarnas försvarsplikt är latent, men att frågan är på vilket sätt.
Arbetsplikt kan innebära att man sköter transporter, byggnation och fördelning av förnödenheter bland befolkningen. Med hjälp av lagen om försvarstillstånd kan staten också rekvirera fartyg och fordon, inklusive manskap, som krävs för försvarsinsatsen. Fraktfartyg kan behövas för att sköta exempelvis landets export och import.
Harry Jansson nämner också den motion som lämnades in till lagtinget av Nina Fellman (S) nyligen om civil beredskap.
– Det ligger i nära anslutning till det här. Det pågår en diskussion om det här nu som vi får se hur ålänningarna ska bli delaktiga. Men som sagt var, man behöver inte bli orolig för att bli inkallad för militära insatser, frånsett då de 1 400 ålänningar som gjort värnplikt. De är en del av reserven, men det känner de väl till, säger Harry Jansson.
Harry Jansson säger också att han är väldigt nöjd med Markku Suksis , professor i offentlig rätt, uttalande i Nya Åland i måndags om förhållandet mellan beredskapslagen och självstyrelselagen.
– Jag är mycket nöjd med att läsa hans kommentarer om beredskapslagen i förhållande till självstyrelselagen. Där pekar han på att det är orimligt att en sådan lag kan sätta självstyrelsesystemet ur spel. Det var välkommet och mycket intressant för oss som ägnar oss åt de här frågorna i vardagen, säger han.
Arbetet med att skriva om beredskapslagen har nyss startat och Harry Jansson är nu övertygad om att man i samband med det ska åtgärda de brister som uppstod efter den förra revideringen för cirka tio år sedan, när en överenskommelseförordning aldrig gjordes.
– Finland har ju börjat titta på beredskapslagen nu och är jag säker på att man nu får ordning på det är. Det måste bli ett slut på gråzonerna i juridiken.
I arbetet med att förnya beredskapslagen har Åland bett om att få en särskild arbetsgrupp som ska titta på de åländska frågeställningarna.
Har ni fått gehör där?
– De har varit positiva inledningsvis och nu väntar vi på att det ska formaliseras, säger Harry Jansson.
Emma Harald
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.