Framtidsvisionär: Finlands glesbygd kan snart bli "skräpytor"
URBANISERING. Det var boken Funky Business som gjorde Kjell A Nordström känd för en bredare skara. Foto: Peter Al Fakir/SPT
Världen står inför den snabbaste urbaniseringen någonsin och där städer som Helsingfors kommer att växa enormt snabbt. Landets glesbygder riskerar däremot att bli skräpytor. Det säger ekonomen Kjell A. Nordström som har skapat kontroverser med sina framtidsprognoser.
Det strömmar in ljus från alla håll i Nordströms kombinerade lägenhet och kontor på Djurgården i Stockholm. Klädd i en designad träningsoverall och med stora ringar på fingrarna häller han upp en shot med citron och ingefära. Just nu är det stora intresset träning.
– När man tänker på ekonomer så tänker man på gubbar i kostymer. Det är så trist och förutsägbart, jag vill göra någonting annorlunda, säger Nordström.
Det lite annorlunda menar han kommer med uppväxtens tidiga barnår på Fiskö i Brändö kommun på Åland. Hans mamma tutade i honom att vara försiktig med ägodelarna de hade eftersom det inte fanns några butiker i närheten.
ÅLAND. Kjell A Nordström växte upp på Fiskö i Brändö på Åland. Foto: Peter Al Fakir/SPT
– När man växer upp på en ö så blir man ganska sär som det heter. Men det lärde mig att improvisera och bli uppfinningsrik.
Slitningen mellan land och stad har han burit med sig hela livet. Eftersom det inte fanns något arbete var familjen tvungen att söka sig till Sverige där de hamnade i den då nybyggda Stockholmsförorten Bredäng lagom till första klass. Läshuvudet visade sig ganska snart, något som föräldrarna uppmuntrade under skolåren eftersom de själva inte hade fått möjlighet till universitetsstudier.
– I dag hade man kanske kallat oss ekonomiska flyktingar. Redan då var vi en del av urbaniseringen och dragningskraften in mot städerna fast vi inte förstod det själva. Nu finns det knappt några människor kvar på öarna när all samhällsservice har urholkats, säger Nordström.
I stället för att hamna på ett storföretag som Ericsson eller på en bank som många andra av klasskamraterna på Handelshögskolan valde han att forska. Ämnet blev multinationella företag och internationaliseringen.
– De stora företagen är som lackmuspapper eftersom de ligger i framkanten för alla politiska och ekonomiska förändringar. En sådan förändring var globaliseringen som jag fick upp ögonen för, säger Nordström.
Det var med den första boken Funky Business för snart 20 år sedan som han blev känd utanför forskarkretsarna på Handelshögskolan. Boken som har ett rappt tilltal skrev han tillsammans med Jonas Ridderstråle och har sålts i över en kvarts miljon exemplar och översatts till över 40 språk, däribland finska. Det blev också starten på en ny karriär som föreläsare, konsult, entreprenör och framtidsguru.
– Vi hade ingen aning om att boken skulle bli en sådan enorm succé och till slut ett standardverk på universitet runtom i världen. På den vägen blev jag också inbjuden att resa runt och hålla föreläsningar, säger Nordström.
Det har hunnit att bli ytterligare tre böcker, Karaoke Capitalism, Urban Express, (som han skrev med förre regeringsbildaren moderaten Per Schlingmann) och Funky Business Forever, som är en uppdatering av första boken med färskare exempel och siffror.
– Vad vi sade var att kapitalismen höll på att förändra sig. Fler typer än kostymgubbarna kunde bli kapitalister eftersom talang var lika mycket värt som naturresurser. Se bara på Iphone och Steve Jobs. För tjugo år sedan var det här inte något självklart, säger Nordström.
När man växer upp på en ö så blir man ganska sär som det heter. Men det lärde mig att improvisera och bli uppfinningsrik.
VISIONÄR. I mitten av mars deltar Kjell A Nordström i det stadspolitiska seminarium som ordnas av Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori. Foto: Peter Al Fakir/SPT
I januari 2017 höll han en föreläsning på Nordic Business Forum Sweden där han använde begreppet ”junk space” för att förklara hur glesbygden påverkades av urbaniseringens krafter. Termen kommer från arkitekten Rem Koolhas och beskriver de platser som håller på att tömmas på människor, jobb och kultur. Som exempel i föreläsningen pekade han ut Värmland och Gotland som typiska ”skräpytor”.
– Där finns inga universitet, ingen underhållning, ingen shopping, bara träd. Åker du dit kommer du hitta tre alkoholister, några barn, och ett par knäppgökar. Det är det som återstår, alla andra har stuckit, sade han då.
Det ledde till arga ledare i tidningarna och till hundratals kritiska kommentarer och artiklar. Trots kritiken menar Nordström att han som gammal forskare har på fötterna för sina påståenden och sifferexempel.
– Redan nu bor över hälften av världens befolkning i städer och vi går mot 80 procent inom en snar framtid. Storstockholm kommer att ha mellan 4-5 miljoner invånare och om planerna på en hyperloop till Finland förverkligas kommer hela regionen knytas samman med Helsingfors, säger Nordström.
De så kallade skräpytorna finns redan i Finland, även mitt i städer. Han tar exemplet med Nokia som drabbades av hybris och inte hängde med utvecklingen i Silicon Valley.
– Hela området kring Nokias tillverkning i Salo har hamnat i kölvattnet. Det var ett företag som fastnade i ett nationellt tänkande gömt bakom språkbarriären och där man ville göra allting själv. När det blev ifrånsprunget av konkurrenten Iphone gick det rasande snabbt, säger Nordström.
Han lägger ingen värdering i begreppet junk space. Det är bara en ofrånkomlig konsekvens av urbaniseringen. Däremot finns det mycket positivt när städerna och framför allt kvinnorna får en mer framskjuten position. Nordström är inte orolig för de nordiska ländernas framtid eftersom de varit väldigt framgångsrika under 70 år och kommer att fortsätta vara det.
– Se bara hur Finland har lyckats att resa sig från svåra ekonomiska kriser gång på gång. Nu står vi inför ett nytt skifte med internationaliseringen och allt vad det innebär med ny teknik och immigration.
Om städer i Finland ska ha en chans är det två faktorer som blir avgörande, enligt Nordström. Dels måste det finnas ett stort universitet som ger staden energi med unga människor som söker sig dit. Ett exempel i Sverige är Umeå som har klarat sig bra.
Dels är närheten och kommunikationerna till en storstad en vattendelare om småstäderna ska kunna fungera. Är det för långa pendlingsavstånd går det inte att hindra att urbaniseringen urlakar bygden. Här måste exempelvis Åland knyta sig närmare Åbo, anser han.
– Ser man geografiskt på jättestäderna är de taggiga och sprider ut sig åt olika håll. Det gäller för mindre städer att kunna haka på och åka vattenskidor på tillväxten i megastäderna om de ska överleva.
Peter Al Fakir/SPT
I mitten av mars deltar Kjell A Nordström i det stadspolitiska seminarium som ordnas av Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori.
Fakta: Kjell A. Nordström
- Titel: Ekonomie doktor, författare, föreläsare, entreprenör.
- Ålder: 59 år.
- Bor: Djurgården, Stockholm.
- Familj: Teaterproducenten Eva Carlberg och sönerna Benjamin och Gustav.
- Intressen: En massa intressen, men just nu är det träning som gäller.
- Vill bo: Jag gillar lite bortglömda områden av staden, det ska vara trevligt nedgånget men inte slummigt. Samtidigt vill jag kunna ha alla fördelarna av en storstad så nära som möjligt. Djurgårdstaden är bra sådan plats.
Korrigerad 1.3 kl 11.15: Nordström höll en föreläsning på Nordic Business Forum Sweden i januari 2017. Årtalet saknades i den ursprungliga texten.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.