Fyra röda från vinländer du inte känner till
Såna här lerkrus används traditionellt i georgien för att lagra viner. Krusen grävs ner i marken under processen. Foto: Pixabay
Det finns så många andra länder än de klassiska vinländerna som tillverkar vin och ibland måste man ta en vända ut i det okända för att se vad som erbjuds. Här kommer fyra rödviner från länder som man inte hittar i vinhyllan varje dag.
För två veckor sedan fick ni läsa om fyra vita viner som kom från lite annorlunda vinländer, och den här gången har vi kommit till de röda vinernas tur.
Vinet har en mångtusenårig historia och odlades länge i Mellanöstern och Afrika innan det kom till Europa för ungefär 3000 år sedan. Det var fenicierna som tog vinet till Europa sjövägen från Libanon och därför ville jag gärna ha med ett libanesiskt vin i den här veckans genomgång.
Trots att landet i dag plågas av konflikter är vinproduktionen ändå relativt stor i landet. Producenterna använder till största delen franska druvor som cabernet sauvignon, cinsault, syrah, grenache och carignan, även om man kan stöta på lokala varianter.
Grekerna har lång historia med vin
Grekland är ett av länderna som vinrankor fördes till från just Libanon, men det finns tecken på att odlingar ska ha funnits tidigare, till och med så långt tillbaka som 6000 år sedan. Grekiskt vin var väldigt populärt när Romarriket var som starkast och fick ett uppsving också under medeltiden.
I dag är Grekland ett mindre känt vinland och om du inte är särskilt bevandrad i vinvärlden så är risken överhängande att du druckit grekiskt vin endast om du besökt landet.
Orsaken är lustigt nog delvis att landet har ett annat alfabet än resten av Europa – länge var det ingen som kunde läsa vad som fanns i flaskorna. Sedan kom producenterna på att de kanske borde använda det romerska alfabetet också.
Men som vinland är det intressant och har massvis med inhemska druvor, och väldigt varierande jordmåner.
På uppgång efter Sovjettiden
Georgien är ett annat land med långa anor när det kommer till vin. Här har man hittat rester av vintillverkning så gamla som 8000 år. Men som med så många andra länder försvann vintillverkningen under en längre tid och återvände till landet med ryska handelsmän på 1800-talet.
Landets viner blev populära i Ryssland när Pushkin föredrog georgiska viner framför Bordeaux-viner, men i och med kommunismens intåg så försvann den marknaden och vintillverkningen dog ut igen, i princip fram till Sovjetunionens fall.
Efter det kom man igång så smått, men det var ett ryskt importförbud på georgiska viner som satte igång den vintillverkning som är i dag. Kvalitetskraven ökade nämligen när resten av världen ville ha vin, och i dag har georgiska viner hittat en marknad. Det är fortfarande främst röda viner som kommer från landet, smakrika och med mycket karaktär.
Ungern är mer än Tokaj
Ungern är mest känt för sina söta Tokajviner, men i övrigt består en stor del av produktionen av vita viner.
Men det finns goda röda viner i landet också, även om man inte träffar på dem så ofta. Jag var i alla fall tvungen att testa ett ungerskt rödvin, trots att jag hade med Ungern också i min testning av vita viner från mer okända länder.
Chateau Musar Jeune 2017, 16,95 €
Bekaa valley, Libanon
Varunummer: 433897 (i Åbo endast i Tammerforsvägens Alko)
2,5/5 stjärnor
Chateau Musar är Libanons mest kända vingård och är ett vinhus som skapar viner som ska lagras länge. Riktigt länge. Den här blandningen av cinsault, syrah och cabernet sauvignon från 2017 är alltså en riktig yngling, precis som namnet antyder (jeune betyder ung på franska).
Därför kan man väl vänta sig några av de drag som vinet uppvisar: ganska skarpa tanniner, hög syra och lite spretighet. Med det sagt är aromerna i sig väldigt intressanta. Under smakningstillfället fick det här vinet smeknamnet ”russinvinet” för doften domineras av just russin. Men där finns också en lätt rökighet och fruktighet i form av plommon och körsbär.
Smaken är fyllig och tanninrik, med en skarp syra som dock inte tar över. Här finns körsbär, plommon och russin, trots att vinet är väldigt torrt. För min smak har vinet för mycket tanniner, men några år på hyllan skulle nog jämna ut dem.
Servera till smakrika kötträtter eller hårda ostar.
Alpha Estate Axia Syrah Xinomavro 2016, 15,10 €
Florina, Grekland
Varunummer: 402597
3,5/5 stjärnor
Det här vinet är en blandning av den grekiska druvan xinomavro och den mer kända syrah, hälften av vardera. Xinomavro betyder ”sur svart” och är en druva som brukar liknas vid den italienska Nebbiolo, det vill säga med hög syra och tanninrik.
I den här versionen har syrah använts för att mildra de egenskaperna och det funkar relativt bra, trots att vinet är ganska ungt.
Här finns den körsbäriga syltigheten av syrah, men också svartpeppar, mörka bär och en lätt rökighet i doften.
I smaken övergår körsbären till sura krösbär och här finns också svartvinbär. Vinet är fylligt, men känns ändå relativt lätt på grund av den höga syrligheten och här finns dessutom gott om tanniner.
Balansen är överlag bra, men vinet klarar ett par år på hyllan utan problem. Servera till smakrika kötträtter.
Bock Cabernet Franc 2016, 19,91 €
Villány, Ungern
Varunummer: 419327 (endast beställningssortiment)
2,5/5 stjärnor
Cabernet Franc är en druva som trivs i lite kallare klimat, där ju Ungern, som annars är ett vitvinsland, passar in på beskrivningen. Viner av druvan tenderar att bli antingen mjuka och bäriga eller sträva och lagringsbara. Det här vinet faller in i den senare kategorin.
I nuläget är doften angenäm, med toner av röda bär som körsbär och hallon, samt en tydlig ton av jordgubbsylt. Där finns också en lätt nyans av läder och kryddor.
Smaken däremot är väldigt sträv och har inte uppnått samma mognadsgrad som doften. Vinet är torrt, menfylligt och har höga till mycket höga tanniner, som lämnar en tydlig strävhet på tungan. I dagsläget är det för strävt för min smak, men jag är nyfiken på vad upp till fem års lagring kunde göra för vinet.
Om du serverar det nu är det kraftiga biffar eller lagrade hårdostar som gäller.
Tbilvino Mukuzani 2018, 14,98 €
Kakheti, Georgien
Varunummer: 426347
4/5 stjärnor
Saperavi är en georgisk druva som av vissa brukar räknas som många modernare druvors moder, till exempel shirazen. Smaken är lite åt samma håll, med stor bärighet som ett av kännetecknen, men också lite mer ovanliga smaker.
Den här versionen av Tbilvino är ändå relativt normal, men det är trots allt trevligt att inte kunna sätta fingret på vilken druva det är man har i glaset.
Doften ger körsbär, övermogna jordgubbar och en jordig kryddighet med en lätt rökighet där under. Smaken är medelfyllig, medelsyrlig och har medelhöga tanniner och kompar dofterna. Men här blir körsbären till sura körsbär, och dessutom finns plommon, hallon och svartpeppar i doften. Plus något annat som jag har svårt att placera, men ger mig inre bilder av lera och jord.
Helheten är riktigt trevlig och blandningen mellan bärighet och jordighet är intressant. Prisvärt vin.
Servera till mustiga grytor eller grillade griskotletter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.